Alla pratar hela tiden om hur underbar julafton är. Om hur den är den allra mysigaste dagen på året. När man sitter där framför granen, proppmätt efter all skinka och pepparkakor, omringad av papper från alla öppnade julklappar. ”White Christmas” och ”Nu är det jul igen” går på repeat i cd-spelaren. Och såklart har man precis sett Kalle Anka på tv.

Jag håller nästan med, men bara nästan.

Själv tycker jag att årets mysigast dag är dagen innan julafton. Hela luften är fylld med glädje och förväntan. Då är julbaket igång för fulla muggar hemma hos mig, och snart ska granen kläs! Bordet är fyllt av clementiner, choklad och en massa nötter som bara väntar på att få knäckas. Det är nu allt ska finslipas, de sista tomtarna ska upp på hyllorna och risgrynsgröten ska kokas. Stjärnorna lyser i alla fönster och förhoppningsvis faller det lite snö.

Det kanske låter konstigt, men jag tycker att väntan dagen innan julafton är bättre än själva julafton. I vanliga fall är att vänta inte en av mina starka sidor. Jag vill helst att det ska gå relativt fort till saker jag ser fram emot. Men det här är nåt speciellt. Man sitter där och kollar på granens sken med en kopp glögg och tänker på julklappar, släkt och vänner och bara väntar på att få se vad morgondagen har att erbjuda.


Säker julgransljushållare?


Emma Vestberg