Det enda jag hoppas på är att jag ska vara nöjd med vad jag har gjort i mitt liv. Så att när jag sitter där 80+ och reflekterar över mitt liv ska jag tänka "Fan, vilket fint liv jag har haft!"

Antagligen kommer det vara så mitt liv ser ut då, bara chilla och leva på minnen från förr. Kanske låter lite deprimerande, men jag ska fixa minnen som hela världen skulle kunna leva på! Att jag inte behöver göra något mer.

Förhoppningsvis sitter jag i en sådan här fåtölj (jag ska spara en gammal från nutiden så jag slipper ha någon ful futuristisk superfåtölj) någonstans på engelska landsbygden och spelar banjo. För jag har alltid velat kunna spela banjo och då ska jag banne mig ha lärt mig det då också!