Vattentäta föremål finns i många former. Kameror, skor, mobiler. Av egen erfarenhet har jag märkt att väldigt mycket kan göras vattentätt med plastpåsar och plastfolie. Grymt användbar uppfinning. Det finns många saker som är vattentåliga, en del som kan utsättas för en mindre del vatten utan fara men sedan finns det även sådana som egentligen inte tål ens några droppar utan att gå någorlunda sönder. Saken jag tänker på här är papper. Därmed kommer jag till något jag saknar lite i mitt liv – en vattentät väska.

Alltför många gånger har jag cyklat eller gått ute i regnet med min ryggsäck som, trots att det är en Fjällräven kampingryggsäck, inte riktigt håller tätt. Detta har jag de senaste veckorna har blivit ganska problematiskt då jag ofta bär runt på bildmanuset till filmen jag och en kompis ska göra som projektarbete, vilket alltså är väldigt viktigt då det bara finns ett exemplar.

När det då spöregnar och fukten sprider sig ner till innehållet i väskan känns det alltid oroande att något viktigt, som till exempel det här bildmanuset skulle bli förstört. Samtidigt är ofta saker som är just vattentäta inte lika snygga och har samma sköna material (i det här fallet tyg) som det som inte är lika vattentåliga… Insida eller utsida, vad är egentligen viktigast?

På bilden syns en jäkligt häftig vattentät koffert jag hittade i Sörmlands Museums samlingar för några veckor sedan. Men här är det inget hi-tech Gore-tex tyg som genom sina många lager transporterar fukt och väta bort från materialet utan något lite mer naturligt. Ytterskalet på kofferten är nämligen av riktigt sälskinn. Naturens egen vattenbortstötare. Koffertar som denna användes ofta ute under långa sjöresor då man inte kunde riskera att väta trängde igenom till innehållet.