Ibland blir jag aningen förundrad över att hela världen bygger på att vi, människorna, konsumerar av varandra. 

Handlar, köper, snor.

Äter upp, använder sönder, förbrukar.

Handlar nytt.

Allting bygger på att någon vill ha något,

som produceras av en säljare,

som tjänar pengar på att någon vill ha något,

som använder pengarna som köparen använt, för att konsumera själv.

Och allting går runt i ett enda stort köpochsäljsystem.

Lite förvirrande.

Som denna reaskylt från Börjes.

Med den här vill Börje Ohlsson att vi ska lockas till att köpa de varor som han har över, för att han sen ska kunna köpa in nytt. För att någon annan ska konsumera.

Och tänk reor.

Tänk hur många reaskyltar som denna har gjorts, tänk hur mycket struntsaker som människor köper.

Tänk vad mycket onödiga prylar som ligger och skräpar världen över, bara för att någon.. bett om det.

Men kanske insett att det inte var ett sånt stort behov trots allt.

Saker. Hur många onödiga köp har man inte gjort? För att unna sig, för att man tycker något är fint, för att man tror att man behöver det. Det är så mycket så jag får svindel.

Hur blev vår lilla värld såhär?

Och allting som slängs? Tänk om en jättesoptipp öppnas, där allas för många gamla hm-skor ligger och skräpar, eller mcdonalds-leksaker, eller nån hemmafrus juicycoutore-dresser.

Allt skulle kunna bli ett enda stort sakberg.

Bara för att människor lever för att konsumera,

köpa sälja för glatta livet. Och sen slänga.

Tänk