Djur och natur: Skymning och ömhet




Oljemålningar, akvarellmålningar, målningar med vattenfärg, med kritor, med blyerts.
Som föreställer det utomhusliga, det icke-urbaniserade.
Det gör mig sinnligt hel.
Precis så som den faktiska naturen också helar mig.
Så ger betraktandet av en fiktiv natur mig en behaglig känsla.

1911 målades denna tavla föreställandes skymning och ömhet av Rickard Bergh.
Den hamnade hos Ester och där fick den stanna för att pryda hennes vägg.
Målningen tillhör Nationalmuseum i Stockholm men Södermanlands museum har fått värna om den under en väldigt lång tid.

Att vi människor behöver naturen är ingen slump.
Det är ju där vi kommer ifrån.
Tanken på att vi delar samma gener som växter, träd och djur har funnits länge.
En man kombinerade sitt DNA med en pelargon.
Pelargonen blev en mänsklig pelargon, med lite mer homo sapiens sapiens-aktig estetisk utformning.
Allt liv bottnar ur det likvärdiga.
Det som kallas det essentiella, naturliga, ekologiska, biodynamiska, levande.
Många förnekar detta faktum.
Säger att jag är född för storstaden, född för tunnelbanan, pulsen, betongen.

Jag vet.
Vi kommer från naturen, där ska vi bo.
Vi har bara gjort det väldigt bekvämt för oss.
Och väldigt obekvämt för jorden.




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:

Kommentar: