När jag var liten drack jag hallonsoda på caféer.
Ibland coca-cola, fanta, saft.
Alltid bråkade jag och min kära lillebror om färgen på sugröret eller likväl på glasskedarna i plast man tilldelades på diverse glasskiosker runt om i Sverige.
Färg och form var viktigt för oss.
Att äta en glass med en orange sked istället för en blå kunde vara nästan otänkbart.

Bäst av allt var ändå barnkalasen.
Med tusen sugrör i hundratals kulörer.
Smala, bitvänliga.
Att stoppa ner i saften och unisont bubbla sönder glasen.
Med tio stycken på en gång.

Ingrid var ägare till dessa sugrör på bilden ovan.
Ett 100-pack för 70 öre.
Hon kom från Kungsbacka och flyttade till Eskilstuna.
Hon insjuknade i lungsjukdomen TBC och på en kurs för lungsjuka träffar hon sitt livs kärlek Ivar.
Ingrid och Ivar föder en son och Ingrid stannar hemma som sjukpensionär med sonen under hans uppväxt.
Kanske bubblade Ingrid och hennes son saft tillsammans med dessa sugrör om dagarna även dem?