Kroppsliga ideal: fabriksmaskineri



 

Kroppen är byggd av en stomme och muskler och diverse flytande innehåll med olika funktioner.

Ibland föds kroppen utan vissa beståndsdelar eller med nedsatt funktion någonstans.

Och miraklet lyder att kroppen fungerar ändå.

Äsch, en beståndsdel mindre här eller där, jag består ändå!

Kroppen består ändå.

 

Men saker och ting blir väldigt komplicerade. För själva kroppsligheten är inte medveten om de styrande makterna som finns i alla tänkanden kring kroppslighet, det som blir samhällskroppen. Kroppsligheten vet inget om ideal, huvudet vet om idealet.

 

Därför kan det bli väldigt svårt.

Det som egentligen är en tillgång, överlevnaden i en fungerande kropp.

Blir på många vis en motgång.

För den överlevande kroppen kanske inte ser ut som den ska.

 

Och jag blir så arg.

Så arg på allting som fäster i tråkiga ideal.

Mest ledsen.

Ledsen för att så många människor mår dåligt över att utsidan inte verkar rätt.

Samhället säger: etiketten måste stämma med burkens innehåll.

Så fan heller! Det är ju fabriksmaskineri som scannar av burkarnas formar och etikerar med rätt lapp.

Fördomar och ideal är precis samma fabriksmaskineri.

Ett maskineri som dämpar liv.

Som kväser liv.

 

Som får människor som egentligen lever bestående att bara ses som överlevande istället för levande.

Titta på bilden av människokroppen ovan, skolplanschen över anatomin.

Se Elisabet Ohlsson Wallins bilder och förstå vad det är jag skriver om.

 

 

 

 

 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:

Kommentar: