A B C

Easy as, 1 2 3

Or simple as, do re mi

Michael Jackson och hans bröder tyckte tydligen att det här med bokstäver, och även siffror och sångövningar, var något som var enkelt. Det är ju inte så svårt, All you gotta do is repeat after me och sen så sitter det ju. Övning ger ju färdighet, något som varenda lärare verkar vara speciellt förtjusta i att påminna oss om.

A B C

It's easy, it's like counting up to 3

Sing a simple melody

Som artonåring är jag lite smått betagen av det mesta Michael Jackson gjorde under sin storhetstid; musiken, kläderna och inte minst musikvideorna är för mig ren magi.

Som tioåring var han dock en person jag var fullkomligt vettskrämd för. Allt började en mörk kväll när fullmånen stod högt på himlen utanför huset. En vän sa till mig att hon hade en video hon ville visa mig och vi satte oss framför familjedatorn. Fjorton minuter och ett tiotal dansande zombies senare var videon slut. Och vi var livrädda, Michael Jackson och hans Thriller hade gjort oss livrädda.

Det var väl mitt första riktiga intryck av The King of Pop, för jag är en av dem som inte riktigt upptäckte hans musik förrän efter hans död. Jag kunde höra hans låtar spelas på radion emellanåt men det var aldrig riktigt så att jag lyssnade. Inte förrän efteråt.

Michael Jackson hade många ikoniska klädesplagg, inte minst hans militärinspirerade jackor, men mest symboliskt är nog ändå den där vita handsken som gjorde sin debut samtidigt som hans moonwalk 1983. Tio år tidigare, 1973, förvärvade museet dessa vita glacéhandskar från familjen Wedberg, som alltså var före Michael Jackson med att använda vita handskar. Vilken copycat! (Var vänlig och notera sarkasmen i de 13 sista av mina alldagliga bokstäver)