Valborg: En högtid att välkomna våren...

 

… men som oftast verkar vara något helt annat.

 

Att köras runt på en flakmoppe när man är liten och brasan ligger vid havet.

Att cykla mot piren med sina bästa vänner och mötas av vallfärden mot suparMekka.

Att känna en olustig känsla när barnen leker en halvmeter från elden och föräldrarna smyger fram vodkaflaskor ur barnvagnar där de står och ser på.

Att förvänta sig någonting som aldrig blir magiskt.

 

 

Den här trasiga ölflaskan som hittades vid renovering av det Lindebergska huset, beskriver vad valborg ibland har känts som.

 

Något kantstött.

Lite dekadent.

 

Men ibland är dagen det omvända:

 

Att ha så roligt med sina vänner att bara glöden finns kvar när man slutligen når målet.

 

Att känna spänningen när man ser den där personen i eldskenet, som man absolut inte vågar prata med.

 

Och i år när det är Beppe, sista tiden med klassen och sista valborg som liten.

 

Vad den än tidigare varit tror jag att den blir något alldeles extra denna vår!

 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:

Kommentar: