No news is good news: DEN DÄR FINA KOLTRASTEN

 
 

Just i denna stund sitter jag vid min lilla skrivbordshörna på mitt rum, framför den där datorn som jag skulle försöka avvärja mig ifrån, med cirka en miljard flikar öppna på Chrome, ett flertal halvskrivna Worddokument och en lista på iTunes som är fullproppad med the Beatles.

 

Att säga att det är fullt upp är en ganska passande beskrivning.

 

På Beatles-listan spelas nu Blackbird och jag trycker genast två gånger på repeat.

 

Det här är en låt som omedelbart får mig att tänka på dåliga nyheter. Blackbird, en av de finaste låtar som jag känner till väcker upp en känsla som är allt annat än härlig inom mig. Men ändå lyssnar jag på den, om och om och om igen. Och efter ett tag tänker jag inte längre på det där dåliga, det där man inte vill tänka på, utan fokuserar helt på den rogivande melodin, på Paul McCartneys lugna röst och på fågelkvittret i bakgrunden.

 

Koltrastens vingar må vara brutna men det är inte koltrasten, är det vad jag försöker säga?

 

Fin är den alla fall, och jag kan lyssna på den hur många gånger som helst. Och sen några till.

 

För även om det inte är en låt som kan vända ett dåligt humör till ett glatt fortare än ljusets hastighet så är det något som gradvis börjar ske inom mig, lite i taget för var gång låten spelas. Och jag går från att vara alltifrån frustrerad eller ledsen till att bli lugn, fridfull och känna att livet plötsligt känns så mycket lättare.

 

Det är Blackbird för mig.

 

Och kopplingen till fågelburen på bilden är väl rätt självklar, för även om koltrastar vanligtvis inte hör hemma i fågelburar – som jag inte tror brukar vara av elfenben om de inte tillhör ett dockskåp likt familjen Sparres – så är det samma känsla koltrasten känner när den äntligen kan flyga igen som den instängda fågeln känner när den får flyga ut från sin bur. Frid och frihet. Och känslan av att allt är möjligt.

 

Och det är väl ungefär så det känns när nyheterna är sådär ointressanta – inga naturkatastrofer, finanskriser eller terrorhot – att det egentligen inte har hänt något här i världen. Man känner sig lugn, ser att världen är en rätt fin plats ändå. Ett tryggt och bra ställe, helt enkelt.

 

Men sen kan det ju också vara så att det är den där lugna stunden innan stormen.

 

Man vet inte riktigt när det kommer till nyheter och icke-existerande nyheter.

 

 
 


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:

Kommentar: