Vi kan ju börja med att nämna min stora kunskapslucka kring det valda föremålet.
På bilden ser ni en Virapulla från Rörstrands porslinsfabrik anno 1900.
Vad är Virapulla?
Jo, tydligen, efter lite research så är det ungefär loppan-spelet.
Ni vet när man har diverse plastbitar att pluppa ner andra små plastbitar i en skål med?
Denna skål är en gåva som gavs i samband med ett besök i Inga Segelbergs lägenhet på Borgaregatan 13A i Nyköping.

Från en kunskapslucka till en annan.
Jag föddes och levde mina 6 första levnadsår i Stockholm.
Som den äkta söderkis jag var så pratade jag ganska så bred dialekt.
Det är mycket "e" i uttalen.
"Det e kul, ska ni me, säger du de".

Och någonstans på vägen har jag missat vissa ord där e ändå uttalas ä.
Herbamare örtsalt är ett exempel.

Herb, för ört, har jag uttalat med e-ljud istället för ä-ljud.
Ingen katastrof direkt egentligen.
Men jag minns förvåningen när en vän rättade mig, då var jag kanske 14 år gammal.

Tänk att trots att jag var så liten när jag bodde i Stockholm så har ändå så mycket levt kvar i mig.
Herbamare örtsalt och en ocean av andra ord, minnen och livsstunder.

I den kropp som vi dagligen umgås, pratas och vistas i så bor så mycket mer än bara nuet.
Det finns en härkomst också, en bakgrund, en svunnen tid.
Och en framtid.