Albumtips: en fängslande helhet eller en 43 minuter lång låt


 

Album kan vara magiska. De kan vara som en varm filt som sveper in dig och värmer dig från topp till tå. De kan lyckas beröra dig, eller förstöra dig.

 

Men de kan också vara otroligt repetitiva och långtråkiga, var låt låter likadan, så det gäller att hitta rätt i albumens djungel. Därför tänkte vi på Youthhood att vi skulle dela med oss av lite tips på album som åtminstone vi tycker om, som vi blir berörda eller förstörda av.

 

Birdy av Birdy

 

Låt inte det idéfattiga själbetitlade namnet lura dig, orden repetitiv och långtråkig kan inte användas för att beskriva detta album. Artisten Birdy har ett väldigt eget och speciellt sound, då hennes röst är just egen och speciell, och helt magiskt. Och visst är det hennes röst och hennes piano som är det centrala i varenda låt, men inte sjutton är det långtråkigt utan det är snarare något som ger albumet ett gemensamt drag, för låtarna är delar av en helhet.

 

Hela albumet passar perfekt att lyssna på när du känner dig såväl nedstämd som uppskruvad, för albumet är fyllt av låtar som kan appliceras till ett flertal situationer med ett flertal olika sinnesstämningar. Låtarna är dock inte Birdys egna låtar, albumet är fyllt av covers, hennes egen version av andra artister eller gruppers låtar, och att hon lyckas gör om dem till något helt nytt går inte att förneka.

 

Det här är Birdys debutalbum, och ett debutalbum fyllt med covers är ju inte direkt något som gör en utomstående person speciellt intresserad. Men det är inga Lady GaGa, Michael Jackson eller The Beatles låtar på detta album, det är istället fyllt av avskalade versioner av mindre kända låtar av mindre kända – men ändå kända – artister.

 

Exempel på underbara covers på detta album är Bon Ivers ”Skinny Love”, James Taylors ”Fire and Rain” och The xx’s ”Shelter”.

 

 

This is War av 30 Seconds to Mars

 

Ett annat av mina favoritalbum, inom en helt annan musikgenre, är This is War av 30 Seconds to Mars. Något minnesvärt med detta album är dess omslag, en tiger som ryter. På planschen ovan syns en kungstiger som varit en del av undervisningen på Sigridslunds skola, skolplanschen tillverkades under 1900-talets första halva och förvärvades av Sörmlands museum 2012.

 

En tiger är en passande beskrivning till detta album, det är vackert men farligt. Pälsen är mjuk och glansig men när de vassa tänderna visas tar man instinktivt ett steg tillbaka, något som i detta sammanhang inte är en dålig sak.

 

Det som jag tycker mest om med detta album är det faktum att det innehåller så mycket mer än vad man först kan tro. Till en början får man ett relativt mörkt intryck av såväl låtarna som albumet i sin helhet, men snart inser man att det är så mycket mer. Bakom låtarna och deras stundvis negativa textrader finns en optimism som jag finner fängslande och som gör att jag klickar på repeat om och om igen.

 

Helheten är något som jag tycker om med detta album, men för att ge er några exempel på låtar så kan jag tipsa er om ”Kings and Queens”, ”Closer to the Edge” och så givetvis titelspåret ”This is War”.

 

 


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:

Kommentar: