Önskan att kunna sitta vid en taffel och låta fingrarna flyga över tangenterna och höra ljuv musik strömma ut och ha alla i familjen samlade runt en själv då man spelar de vackraste melodierna - Det är drömmen. Alltid har jag önskat att jag var musikalisk, att jag var den nästa Beethoven och hade en röst som en ängel men under mina år på jorden har jag kanske totalt spenderat två timmar vid ett piano och inte en enda timme på en sånglektion. Utan övning får man ingen färdighet, om man inte är en naturbegåvning då men olyckligtvis är jag inte det! Är bara naturbegåvad när det kommer till att måla och rita. Dock har jag ju ritat och målat ända sen barnsben så övning kanske jag har fått ändå.

Men musik har alltid inspirerat mitt målande och när jag var väldigt liten så sa jag till och med att jag målade musik. Så att få vara med och skapa musik bortom pappret skulle göra mig otroligt glad eftersom jag då själv kan få ta del och bidra till det som betyder så mycket för mig. Men tyvärr är jag tondöv och kan endast lära mig simpla melodier som stannar kvar i huvudet i en dag och sedan försvinner.

Anna Greta Carlsén var en person som hade sin familj samlad runt sin taffel när hon spelade år 1940. Hon sa "Vi spelade och sjöng genom hela min barndom, det var den samlande möbeln". Hon levde det musikaliska livet, men även hon övade genom hela hennes barndom. Så sammanfattningsvis kan man säga att även fast man kanske inte upplever att man övar upp en färdighet när man är ett litet barn och bara gör något som man tycker är kul så gör man det och övningen ger färdighet.