Tick, tack. Tick, tack. Klockan går ständigt framåt. Tick, tack. Tick, tack. Ibland kan en minut verka som en evighet och andra gånger kan två timmar verka gå på ett ögonblick. Men klockan går ändå alltid framåt. Fast vad är tid egentligen? Något jag har för litet av i alla fall. Eller har jag för mycket egentligen? Tid till att skriva det här har jag i alla fall tagit mig. Vilket konstigt begrepp egentligen. ”Att ta sig tid.” Som att man skulle plocka ut en bit tid ur en stor tidsbank och bestämma sig för att göra något speciellt av just den. Forma den som en lerklump tills den blir som man vill ha den. Lång och seg. Tjock och kort.

Nu svamlar jag mest. Kommer av på sidospår. Slösar bort tid. Eller gör jag? Det var ju å andra sidan en rätt så intressant tanke. Inte så intressant för mänsklighetens fortsatta överlevnad kanske, men fortfarande intressant. Det kan väl en tanke få vara ändå? Klart den får. På tal om tid, visste ni förresten att tiden inte är statisk, så som man länge trodde? Den går inte lika fort hela tiden.

Titta. Nu hamnade jag visst där igen. Ett sidospår. Men, till saken. Jag är ganska bra, inte bara på att gå in på sidospår, utan även på att slösa bort tid (förutsatt att man nu kan göra det). Saken är den att jag är en riktig mästare på att prokrastinera (konsten att skjuta upp saker). Jag kan sitta i flera timmar och bara slösurfa. Eller titta in i en vägg. När jag egentligen har miljoner saker som jag hellre skulle vilja göra. Eller som jag måste göra. Jag har hur många böcker som helst som jag vill läsa. Hur många serier som helst som jag vill se. Hur många spel som helst som jag vill spela. Ändå sitter jag bara där och slösar bort min fritid.

Jag brukar också skjuta upp läxor och liknande till kvällen innan de ska vara inlämnade. Ändå kan jag inte minnas när jag senast (om det någonsin har hänt) lämnade in en uppgift försent eller ens fick ett dåligt resultat på grund av detta. Det är egentligen ett under om man ser på hur jag delar upp min tid.

Så jag antar att det ska bli mitt nyårslöfte, även om jag inte riktigt är med på hela den här tanken om att allt ”re-settas” när det blir ett nytt år. Jag ska i vilket fall som helst bli bättre på att ta mig tid till att göra det jag vill göra. 

Det blev lite strul i databasen när jag skulle hitta information om klockan här på bilden så jag kan inte upplysa er om vilket träslag den är gjord av, vilket år den tillverkades eller vem som har haft den i sitt hem. Fin är den i alla fall. Jag gillar gamla klockor. Dom kan få en att tänka på en himla massa olika saker. Bevis för det kan återfinnas ovanför det här stycket.

Tick, tack. Tick, tack.