Orange alltså. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva här. Jag valde ju liksom en grön stol. Mitt hår är ju orange(t?) i alla fall. Även om det kallas för rött. Jag antar att det får räknas. Grön och orange passar ju bra ihop, antagligen för att orange liknar rött som är komplementfärg till grönt.

Stolen har i alla fall gröna kuddar och är tillverkad av ek. Den gjordes 1950 av NK:s verkstäder i Nyköping och är 460mm bred och 815mm hög. Från början tillverkades 30 stycken sådana här stolar och 8 av dessa kan hittas i samlingarna idag. Stolarna skänktes till muséet 1966.

Färgen på mitt hår passar ganska bra ihop med den här stolen. Så bra att jag bestämde mig för att sätta mig på den för att ta bilden till inlägget. Lite för sent kom jag på att det var en dum idé eftersom stolen faktiskt är ett museiföremål. Jag skulle aldrig ha fått för mig att göra samma sak med en gammal soffa från 1800-talet eller något liknande men grejen är den att stolarna vi har hemma hos oss är äldre och de sitter jag ju på typ varenda dag, så att en stol från 1950-talet skulle vara ”o-sittbar” fanns inte riktigt i min värld. Ja, ja. Stolen höll ju i alla fall så ingen skada skedd. Det kommer inte hända igen!

p.s fick faktiskt ett ok att sätta mig på stolen av museets konservator Annie Clausen.