Koll på kläder: Vi gör det tillsammans!

 

Har ni tänkt på hur mycket skor, jackor, tröjor och byxor vi faktiskt köper idag? Hur mycket kläder vi faktiskt konsumerar? Vi köper så mycket större mängd mera kläder än vad vi någonsin gjort, och vad tror ni det beror på egentligen? Jag tror det är först och främst för att mode har blivit en sån otroligt stor faktor i världen och samhället. Det är så otroligt stort och populört över hela världen och så många människor är intresserade utav det, tar del av det och köper det som sägs vara inne just nu. Mode är något som växt fram genom alla år, något som bara blivit större och större. Idag är modet en av världens största industrier och det är väl därför människor har fått upp mer ögon för det. Affärer köper in det senaste modet, vi köper det för människan vill alltid ha det nyaste och de flesta det dyraste, så det går på rullband och idag återanvänder vi inte heller speciellt mycket kläder så vi köper bara mer och mer som läggs på hög.
 
Jag själv skickar alltid påsar med kläder till fattiga barn när jag rensar garderoben eller när vi hittar ett gäng påsar på vinden som är proppfulla med kläder vi här hemma inte använder. Så det är en väldigt fin sak man kan göra istället för att slänga bort det, ge det till de behövande. Något jag tycker är kul är att återanvända mina egna kläder, göra om dem till något nytt eller sätta dit någon ny detalj eller sy om dem. Kasta kläder är ju bara onödigt. Som skor, det är något jag har kärt om hjärtat och har väldigt svårt att kasta. Om det inte är så att sulan börjar lossa och de ser riktigt slitna ut, jag kom och tänka på hur mycket jag köper och hur mycket jag gör av med när jag såg dessa skor, de är ifrån 1995 och gavs in utav Barbro Norström i Oxelösund.
 
Koll på kläder heter Sörmlands museums nya projekt som utforskar dagens klädindustri i ett historiskt och globalt perspektiv, jag tycker verkligen ni ska kika närmre på det och anmäl er! För det ska jag göra!
 
 
 

Koll på kläder: Kul

 

 

Intresset finns, jag brukar kolla rätt mycket efter olika kläder, dock mer sporadiskt än regelbundet. Jag tycker att det är kul att köpa och bära kläder och kan, utan att vara för självgod, säga att jag har koll på kläder, jämfört med gemene man.

 

Det som hindrar mig, en ung studerande, från att skapa min perfekta stil är pengarna. Jag håller medvetet undan mycket pengar från att köpa kläder för att inte ägna alltför mycket av min tid till att leva i flärd även om det lockar mycket.

 

Det lockar som mest när jag såklart går in på en butik. Då kommer begäret om att köpa flertalet byxor, skjortor, jackor, sjalar, skärp och skor på samma gång och det blir en liten vånda när man ska backa. Det som jag är mest intresserad av skjortor och sjalar, även fast jag värderar samtliga delar lika mycket.

 

Sjalar går att anpassa till många stilar tack vare de många olika sätten att bära dem på och de många olika kombinationerna man kan göra. Jag själv brukar under de kyligare månaderna lite diskret kombinera två sjalar med varandra vilket oftast brukar bli väldigt bra samtidigt som det minskar behovet av inköpandet av fler sjalar.

 

Precis som sjalar fungerar skjortor för mig, jag har dock inte tagit steget till att bära två skjortor på varandra, det är nog bara Keith Richards som kan göra det snyggt. Skjortan på bilden är en vit bomullsskjorta med blyertsstreck och bläckfläckar på höger ärm. Den är tillverkad 1980 och brukad av Hillvid Edhager som också senare gav den till Sörmlands Museum.

 

 
 
Sörmlands museums projekt Koll på kläder utforskar dagens klädindustri i ett historiskt och globalt perspektiv. Vill du vara med och skriva konsumtionsdagbok? Läs mer här

Koll på kläder: 36 hermelinsvansar

 

I dag köper vi hela 50% mer skor och kläder än vi gjorde för 10-15 år sedan. Men klädkonsumtionen har inte bara ökat utan den har också förändrats. Mode, varför vi väljer att konsumera och etik är faktorer som påverkar hur vi handlarkläder och dessa har förändrats mycket under årens lopp.


Skulle du köpa en äkta päls? Att färre bär päls är ett exempel på en förändrad klädattityd. Idag tycker de flesta att det inte är okej att döda djur för att  använda dem som jackor. På bilden kan du se en hermelinpäls gjord av ”en mängd” hermeliner år 1890. Kappan är fodrad med siden och kanterna är broderade med 36 stycken hermelinsvansar.  


För att vi och vår eftervärld ska kunna hålla koll på förändringarna behövs dokumentation. I höst startar Sörmlandsmuseums nya projekt ”Koll på kläder” och du kan vara med.   Projektet undersöker dagens klädindustri i ett historiskt och globalt perspektiv. Muset kommer samla in konsumtionsdagböcker som deltagarna har antecknat kläd- och skoinköp i. Kolla in länken nedan om du är intresserad av att vara med och skriva historia.

 

 

Sörmlands museums projekt Koll på kläder utforskar dagens klädindustri i ett historiskt och globalt perspektiv. Vill du vara med och skriva konsumtionsdagbok? Läs mer här

Koll på kläder: Ridrocken

 

Denna rock kanske inte ser mycket ut för världen, men den tillverkades i London 1909 och är ingen vanlig rock utan en ridrock. Den tillverkades närmare bestämt av Taylor and Gardener och är gjord av ylle och siden med klädda dekorationsknappar i sammet. I mina ögon verkar denna rock vara rätt så exklusiv. Men vad vet jag? Jag har noll koll på kläder.


Jag hade ingen aning om att detta var en ridrock förrän jag fick mer information från muséets databas. Och att det är ridrock säger mig fortfarande inte så mycket. Med tanke på dess fina och höga kvalitet, används den enbart vid officiella sammanhang? Eller rider man runt med den på en eftermiddagsritt i skogen?


Viktigast av allt tycker jag är om den kan användas i fler sammanhang än vid ridning. Jag har inga speciella kläder för när jag åker bil eller cyklar jämfört med när jag bara går eller sitter, så kan denna rock användas när man är ute och går på stan en kall höstdag?


Så mycket frågor, och även om jag erhöll några svar tvivlar jag på att jag skulle få mer koll. Skillnaden på strumpor, byxor och tröjor. Där. Det är allt jag behöver veta för att klara mig.

 
 
Sörmlands museums projekt Koll på kläder utforskar dagens klädindustri i ett historiskt och globalt perspektiv. Vill du vara med och skriva konsumtionsdagbok? Läs mer här

Koll på kläder: Behöver jag en frackskuren rock mån tro?

 

Att vi köper mer kläder nu än för bara hundra år sedan är du säkert väl medveten om, men visste du att klädkonsumtionen har ökat med 50 % i jämförelse med för 10-15 år sedan?

 

”Helt sjukt”, säger jag, 19-åringen med en överfull klädkammare (ja, klädkammare, inte garderob) som senast igår köpte ett par mjukisbyxor för 400 spänn.

 

Om jag tänker efter, tänker på Nyköping och på kläder, så finns det faktiskt fysiska bevis för denna ökade konsumtion. Och då inte bara i det faktum att folk ständigt kommer till skola/jobb med nya kläder utan istället att fler och fler klädbutiker öppnar i vår lilla stad. Jag kommer ihåg en tid då Gina Tricot, Cubus, Carlings, Bikbok och åtskilliga andra klädbutiker inte fanns i Nyköping. När det var HM som gällde för kvinnorna och Dressman för männen, och det var i princip det. Men nu lever vi i andra tider och nya klädaffärer dyker upp i nästan samma snabba takt som alla nya apotek.

 

Jag trodde mig vara en medveten och sparsam konsument, men ack vad fel jag hade. Kvittona i brevstället på mitt skrivbord talar en annan historia och min redan omnämnda klädkammare bekräftar den. Skärpning, Marika!

 

På bilden ser ni ett plagg som jag dock inte har i min ägo; en frackskuren rock! Rocken är av rött kläde med foder av vit bomullssatin och tillverkades 1909 av ”Taylor and Gardener” i London. Det var sedan Per Gustaf Thulin från Stockholm som använde rocken innan den kom till museet 1969.

 

 
 
Sörmlands museums projekt Koll på kläder utforskar dagens klädindustri i ett historiskt och globalt perspektiv. Vill du vara med och skriva konsumtionsdagbok? Läs mer här

Koll på kläder: Vill jag det?

 

Om jag skulle ha koll på min konsumtion av kläder skulle jag nog bli chockad och besviken på mig själv. Så därför frågar jag mig själv om jag vill föra en dagbok om mina klädinköp eller inte? Självklart finns det saker som man behöver såsom ett par nya skor när de gamla är sönder eller missfärgade men en ny klänning varje vecka, nä det behöver man nog inte. Härmed lovar jag att konsumera mindre och spara mer!

Men dessa mansstövlar var ganska smaskiga! De är broderade med korssöm på stramalj, svarta på botten med bland annat röda blad. Det finns ett läderband mitt bak längs skaftet. De är fodrade med vitt skinn. Stövlarna användes förmodligen av Magnus Björnstiernas far Gustaf Magnus Oskar Björnstierna som levde mellan 1847 och 1942.

 
 
Sörmlands museums projekt Koll på kläder utforskar dagens klädindustri i ett historiskt och globalt perspektiv. Vill du vara med och skriva konsumtionsdagbok? Läs mer här

Koll på kläder: Smärtsamt vackra



Ett par gymnastik skor från fyrtiotalet av märket WB Made in Sweden.
Tillverkade av Ryska Gummifabriks AB i Malmö.
Ja tack!

Det är nästan lite vemodigt att för sista gången passera skohyllan i magasinet och välja med omsorg.
För det har varit min bästa hylla under min tid här.
Som den äkta skofetischist jag är så har det blivit många stunder framför skorna.
Men,
jag kan ju inte välja skor till alla teman.
Dock har jag alltid velat.

Jag vill sno med mig dessa skor hem.
De är vansinnigt snygga.
Stilrena, orginella och bara allmänt bäst.

Med mitt stora intresse för färg, form och estetik så medföljer per automatik ett genuint intresse för kläder.
Det finns så många möjligheter för kreativiteten att komma till uttryck via kläder.

Dessa skor uttrycker ett slags elegant sportigt hippt.
Går inte att inte tycka om!

 

 
Sörmlands museums projekt Koll på kläder utforskar dagens klädindustri i ett historiskt och globalt perspektiv. Vill du vara med och skriva konsumtionsdagbok? Läs mer här