Min morgon: en tröttsam historia

 

 

Alla blogginlägg som skrivs av oss ”Youthhoodare” arkiveras och sparas för typ all framtid. Vilket ibland får mig att undra hur framtidens människor kommer uppfatta och tolka mina texter. Min gissning är att jag kommer bli refererad till som ”den där politiska tjejen som alltid snackade om tv-serier och te” när framtidens anställda på museet är nere och gräver i arkivet. Veckans tema är som du säkert redan förstått ”Min morgon”, so here we go again.

 

Min morgon består av tre stycken viktiga T: tv-serier, te och trötthet. Från att alarmet ringer på telefonen har jag en timme på mig att vakna, äta frukost, klä på mig och gå ut genom dörren. Problemet är bara att denna timme är så plågsamt tråkig. Tankarna är sega och oerhört ointressanta. Men det värsta av allt är att timmen är så förutsägbar, det är omöjligt att bli förvånad den första vakna timmen. För att trots detta kunna motivera mig själv att lämna den varma sängen har jag mina hemliga vapen, tv-serier och ett absurt teberoende.

 

Här har du min morgon rutin / sjukt intressant info: 

07:10 Vaknar

07:12 Går upp ur sängen + kollar mobil

07:34 Har gjort klar frukosten

07:35 Satt mig i sängen, valt random 20 min avsnitt och tryckt på play

07:55 På med kläder, borsta hår och tänder

07:10 Borde gå ut och cykla till skolan men håller fortfarande på att välja kläder

07:20 Går ut och cyklar till skolan

07:35 Smiter in i klassrummet 5 min sen och hasplar ur mig en innovativ ursäkt

 

Okej min morgon är fortfarande förutsägbar men det kan komma en liten surprise under tv-serien och lite teoin på morgonkvisten tackar ju ingen teberoende nej till. Men något som jag saknar är en ”stylish” morgonrock som som den på bilden. En fodrad sidendräkt måste ju göra morgonen lite roligare. Den är tillverkad någon gång mellan 1920-1936 och har tillhört givarens mormor Sigrid Elfström f. Svensson. En kvinna som uppenbarligen genomled sin morgontimma i stil.

 

 

Min morgon: världen omkring

 

Klockan är 06:45 och mitt första alarm ringer. Jag somnar antagligen om, jag glömmer alltid att tända lampan. Klockan 07:00 ringer ett till alarm och nu måste jag verkligen upp. Jag tänder min lampa som står på skrivbordet och startar upp min dator medans jag sätter på mig dagens t-shirt (för ja, jag använder alltid t-shirt).

Jag måste uppdatera mig med världen. Jag menar inte nödvändigtvis med nyheter från Aftonbladet eller SvD, mest med världen som i YouTube eller Twitter men med nyheter också. Det är lite svårt att komma ifrån stora nyheter om man läser igenom sitt twitterflöde i och för sig.

Jag valde den här kombinerade TV, radio, och grammofon från 1950 för att min morgon går ut på att titta på YouTube och lyssna på musik. Jag hatar att försova mig det minsta och få mindre tid att kolla på YouTube eller lyssna på musik för det har blivit en sådan självklar del av min morgon att det stressigt och konstigt om jag inte får börja min morgon så.

Denna kombinerade TV, radio och grammofon är inbyggd i teakhöje och det finns dörrar för TV och en separat dör för radio och grammofon. Det är verkligen en klassisk grej. Om man kollar på svensk film från 50-eller 60-talet eller film som utspelar sig då så ser man helt klart en sådan här. Den går inte att komma ifrån helt enkelt. Precis som jag inte kan komma ifrån mitt behov att uppdatera mig med världen varje morgon.

 

 

Min morgon: Det är dags att gå upp!


 

Eftersom mina föräldrar skilde sig för ett antal år sedan har jag har jag numera två varianter av morgon. En hos min mamma. Och en hos min pappa. (Not obvious at all…) Nu är det så att jag verkligen inte är en morgonmänniska. Jag vet inte riktigt om jag är Den Typiska Kvällsmänniskan heller men jag tycker i alla fall om att dricka te och läsa/titta på TV/slösurfa/spela spel sent på kvällen. Ja, ja. Det är onödigt att dela in folk i så himla många fack ändå. Summan av kardemumman är att jag är dålig på att gå upp ur sängen tidigt på morgonen.


Hos mamma brukar jag sätta en väckarklocka som låter jättehögt, bara för att somna om igen. Hos pappa, där mitt rum ligger precis bredvid köket, brukar jag vakna när jag känner lukten av gröt. Att jag vaknar betyder dock inte nödvändigtvis att jag går upp. Det är ju kallt utanför täcket! Om klockan börjar bli för mycket, som den typ alltid blir, så brukar pappa dessutom ropa åt mig att det är dags att gå upp.


Hos mamma brukar jag, när jag till slut lyckats masa mig upp ur sängen, pallra mig ut till köket och hälla något drickbart (rismjölk eller havremjölk eftersom jag är allergisk mot mjölkprotein) över något ätbart (müsli, flingor eller havrefras). Har jag tid, vilket jag så gott som aldrig har på vardagar, brukar jag göra gröt istället. I en kastrull. Som den på bilden. Fast en något äldre modell än den på bilden. Av märket Kockums. Mamma älskar gamla köksattiraljer. Nej vänta, gamla saker överhuvudtaget. Vänta det gör ju jag också.


Hos pappa brukar jag, efter att ha genomgått samma process som jag gör hos mamma, sätta mig vid bordet och även där hälla något drickbart (rismjölk eller havremjölk igen) över något ätbart (havregrynsgröt med lingonsylt). Den brukar vara kokad i en något nyare kastrull än den på bilden.


Kastrullen på bilden kommer förresten från Eskilstunahemmet och skänktes till muséet av Roger Alderstrand. Han var högstadielärare. Jag undrar om han brukade koka gröt i den här kastrullen. Vem vet? Ja, Roger vet väl såklart. Jag vet i alla fall inte.


Jag kom att tänka på en sak. Har ni tänkt på att folk ofta säger att de tröttnar på maträtter så himla lätt? Ändå är det många som äter samma sak till frukost varje dag i flera år. Utan att tröttna! Hur går det ihop egentligen?


I vilket fall som helst. Moving on. Efter frukosten går jag in i badrummet, vilket hus jag än befinner mig i. Jag borstar håret. Jag borstar tänderna. Okej, inte alltid. Bara när jag hinner. Ibland är det här runt klockan 8:00. Skolan börjar oftast 8:30. De dagar vi får skjuts är vi tre syskon som alla ska till olika skolor. Om vi inte är fler. Det händer också ibland. I vilket fall som helst tar det tid och 8:14 är inte världens bästa tid att komma iväg då. De dagar vi åker buss betyder det, ja… Helt enkelt att vi är tvungna att skynda oss för att hinna med bussen. Bussen går inte heller hela vägen fram till min skola så det blir extra jobbigt om bussen är försenad. Då blir jag också försenad. (Captain Obvious strikes again).


Där har ni alltså min morgon. Inte den mest intressanta kanske men fortfarande väldigt stressig många gånger. Och seg. Och jobbig. Det är dumt att skolan ska behöva börja så tidigt. Det finns faktiskt forskning som säger att det är bra för tonåringar att få sova tills de vaknar. Okej, ibland får jag kanske skylla mig själv när jag sitter uppe sent på kvällen. Men fortfarande. Att vara stressad på morgonen för att man var tvungen att vara uppe länge och göra läxor natten innan, det är inte roligt. Alls.


Jag föredrar att äta min frukost i lugn och ro.

 

 

 

Min morgon: Frukost på toa och apelsinjuice i jättemängder

 

Det är mörkt ute när väckarklockan i rummet med blekgula tapeter i huset på Blekerivägen 1 ringer och visarna på uret pekar på halv sju. Det tar inte så långt tid innan en slapp hand greppar klockan och trycker upp den i ett mosigt ansikte. Efter någon sekund varav ögonen i ansiktet stirrar på baksidan klockan trycker ett finger en liten knapp från ”on” till ”of” på klockans bakstycke. Under tiden av den här proceduren kan man nästan alltid uppfatta några grymtande svordomar av okänd art. Kort efter hörs ett knak och en pust. Sedan blir det tyst.


Jag går upp klockan halv sju. Eller jag ställer klockan på halv sju rättare sagt. Jag brukar alltid stänga av den och ligga kvar under täcket några minuter efteråt. Sedan springer jag upp stirrar in i spegeln. Efter att jag insett att det där med beauty sleep bara är en myt tar jag mig in på toa och påbörjar den sega morgon-tillfixningen som antingen slutar med Gollum-looken eller någon slags dålig kopia av miss Piggy. Efter en lång stunds ineffektivt arbete med hår och ansikte inser jag att det är en bra ide med frukost. Jag tänker att jag inte kommer hinna både äta och pudra klart näsan innan jag ska dra till skolan så jag gör en kompromiss. Filtallrikens innehåll går ju lika bra att äta upp i badrummet har jag insett.


Efter att jag kastat i mig tallrikens innehåll och några ton apelsinjuice missar jag för femte gången med maskaran innan jag lyckas bemästra den och ta mig ut ur badrummet. Det är apelsinjuicen som gör mig min morgon. Jag skulle inte klara mig utan apelsinjuice och jag misstänker att detta syndrom fanns även i äldre dar för jag hittade en alldeles fin gammal förpackning apelsinjuice i arkivet igår. Det var ett mycket färggrant exemplar av tetrapack med texten Helst 1 hel liter apelsinjuice från Florida. Omskakas på framsidan.


Vad som händer efter jag tagit mig ut ur badrummet kan variera ganska mycket men det brukar oftast sluta med att jag sitter i bilen eller bussen på väg mot skolan. Det är iallafall vad jag brukar inbilla mig.


Livet leker när liket lever.