Rosa: sockervadd och ballonger
När jag hör ordet rosa, tänker jag på en mängd olika saker, bland annat sockervadd och balonger!!
Det jag främst tänker på när jag hör rosa är min syster när vi var små. Hon lekte ofta med sina kompisar och de hade små plasthästar som de lekte med, så kallade ’’My little Pony’’.
Denna leksakshäst påminner mig precis om de leksakshästarna som hon hade då.
Den heter Cutie Club och tillverkades någonstans mellan 1980 och 1990.
Hästen är fabrikstillverkad och gjord av plast och syntetmaterial.
Rosa: En färg
Under 1950-talet vann en flicka vid namn Berit en docka på ett lotteri. Berit lämnade vid vuxen ålder in dockan till Sörmlands museum då hon inte kände att hon hade något behov av den lägre. Många år senare hittade en Moa dockan i Sörmlands museums arkiv och började, då dockan hade rosa detaljer på kläderna, filosofera om färgen rosa och dess betydelse…
Symboliken för rosa är vänskap, ära och kärlek. Har man rosa i sin aura kan det tyda på att man är stillsam och anspråkslös eller älskar allt som är estetiskt tilltalande. Man är troligen är förälskad och man känner en stark kärlek till världen. En rosa aura kan också tyda på omogenhet.
Kanske finns det faktiskt en rätt enkel förklaring till den kombination av barn och rosa, flickor och rosa, dockor och rosa med mera som vi stöter på överallt i samhället. Tänk om det är så enkelt att eftersom färgen rosa faktiskt allt igenom symboliserar godhet, känslosamhet, kärlek och barnasinne så kopplas färgen rosa till andra fenomen som sägs symbolisera samma sak. Som barn och dockor.
Rosa: En färg med många nyanser
Rosa är en färg som genom tiderna har haft minst lika många betydelser som nyanser. Den återfinns på teserviser, inom politiken som en symbol för feminismen, på modekläder, i cancerkampanjer, på världens elakaste fiktionella lärare, på babykläder och i folks hår, bara för att nämna några exempel.
Rosa är en färg som många idag förknippar med tjejer (varför en färg nu överhuvudtaget ska behöva tilldelas ett kön?) men faktum är att det inte alltid varit på det sättet. Under 1800-talet ansågs rosa vara en ”maskulin färg” medan blå, som numera anses vara maskulin, då ansågs som mer feminin. Detta innebär att färgen på den här hattens band borde ha varit relativt ny för en damhatt på den tiden, eftersom hatten är ifrån tidigt 1900-tal.
Hatten, som är gjord av halm, tillverkades av Hedvig Sandberg från Nyköping, tillhörde Maria Ahlstrand och har bland annat använts på ett bröllop.
Varför hon valde att ha just ett rosa band på hatten är nog ganska svårt att ta reda på. Var hon modemedveten? Kanske det. Hjälpte hon till att stödja bröstcancerforskning? Antagligen lite för tidigt för det med tanke på att det Rosa Bandet kom först under 90-talet. Hade hon läst Harry Potter och hade Dolores Umbridge som favoritkaraktär? Definitivt för tidigt och helt klart omöjligt på alla sätt och vis. Tyckte hon att det var en fin färg? Antagligen.
I vilket fall som helst är färgen rosa, på gott eller ont, en väldigt laddad färg i dagens samhälle.
Rosa: en farlig färg
Rosa är kanske den färg som väcker starkast känslor i dagens samhälle. Den kan symbolisera kön, omedvetenhet, medvetenhet eller partitillhörighet.
I boken ” Rosa, den farliga färgen” skriver Fanny Arm,björn att färgen ska undvikas om vi man vill tas på allvar och att pojkar på vissa sätt tar ännu fler risker om de klär sig i rosa, samtidigt som färgen kan få vuxna män att framstå som sköna och vågade. Vidare förklarar hon hur medvetna föräldrar kan använda färgen som en klassmarkör, genom att visa att man har koll och inte klä sina döttrar i rosa.
Jag hatade färgen med hela mitt hjärta när jag var liten. Nu i efterhand förstår jag att jag hatade den för att jag inte ville förknippas med tjejer. Tjejer var ju något negativt. ” Du kastar som en tjej, du springer som en tjej eller usch tjejbaciller.” Var ju kommentarer man ville undvika. Därför var det smartast att försöka smälta in hos killarna. Jag ärvde kläder av min bror och kom att finna en identitet hos killarna, jag byggde ett ganska starkt förakt mot alla ”tjejiga tjejer”. Tjejer med rosa jackor som denna var ju töntiga, man kunde direkt se att de inte kunde spela fotboll. Den här jackan har använts av Hillvid Edhager i Oxelösund och är gjord 1940. Hillvid gav jackan till museet 1997.
Idag känner jag inget hat mot färgen utan fylls istället av mer komplexa känslor. Vissa feminister vill ”reclaima”färgen, göra den positivt laddad. De vill att färgen ska vara en symbol för starka kvinnor och att det ska vara möjligt att bli lyssnad på även när man bär rosa. Samtidigt känns det onice med föräldrar som låter sina barn drunkna i rosa plagg. Flickor och kvinnor som klär sig i rosa kommer alltid förstärka könsrollen. Men visst är det okej att som tjej gilla rosa, bara man är medveten om varför man gör det. För mig är rosa inte den farliga färgen utan snarare den komplexa färgen.
Rosa: det är inte min grej
Färger är ett verktyg vi använder för att uttrycka oss på. Om det är färgen på våra kläder, hur vi färgar våra hår, våra tapeter och bord och så vidare och så vidare. Visserligen behöver inte färgen alltid betyda någonting när vi använder den. Jag har t.ex. färgat håret blått och jag kan inte säga att jag gjorde det av politiska skäl eller jag jag försökte vara rebellisk (det är lite svårt att vara rebellisk när man har fyllt 18), det är bara coolt.
Just rosa är inte riktigt min grej. Jag har ett par underkläder som är rosa men det är så långt min kollektion av rosa sträcker sig. Jag håller mig till blått. Blått är flott. Eller flått. Jag vet inte hur det är med där. Jag har i alla fall inte någon direkt relation till rosa, förutom att jag aldrig skulle ta ju rosa om jag hade andra färger att välja mellan.
Vad kan man skriva om rosa när man inte har någon relation till rosa eller inte tycker om färgen oavsett vilken av de 21 nyanser den kommer i? Politik känns konstigt, det är ju inte riktigt därför jag skriver här och så känns det lite för personligt på något sätt. Den rosa bilen i ‘Ahlgrens Bilar’ påsen som jag alltid upp först av gammal vana? Nja, godis har vi redan diskuterat.
Vad jag kan skriva om är ett parasoll av cerisrött siden som har egyptiska figurer snidade på trästommen. Och som tillverkades 1910 någonstans i denna värld. Jag kan prata om det och Alice Larsson som använde parasollet, för jag är inte speciellt förvånad att det var än tjej som använde parasollet, och det är just p.g.a. färgen.
Så kanske är det in bara vi som uttrycker oss med färg, vi har nog fördommar och antar om folk utifrån vilka färger de använder och tycker om. T.ex. svart som fortfarande bär “emo” stämpeln som rosa bär tjejstämpel och blått killstämpel. Men vad vet jag, jag är ju trots allt gymnasieelev inte doktor i färgpsykologi (det är en riktigt grej det är jättecoolt).
