En konungs bästa vän


Viktor Einarsson, bloggare eller vad?

Att vara mångsysslare är ju allmänt känt ett annat ord för att vara arbetslös. Men då den här mannen var verksam på det svenska hovet under tidigt 1800-tal hade benämningen en annan betydelse.


Hans var Karl XIII's högra hand och stod honom mycket nära. Han var den person som alltid fanns tillgänglig att ställa upp om någon arbetsuppgift var tvungen att göras. Som utbildad både hästskötare, kock, ordningsvakt och allmän underhållare var han en mycket uppskattad man i hovet.

Efter att kungen blivit mer och mer senil överfördes makten 1812 delvis till Karl Johan. 1814 ingick Norge och Sverige union, och Karl XIII blev kung i Norge, självklart med sin kompanjon som följeslagare. Tyvärr blev hans kompanjon allvarligt sjuk under resan och avled strax efter dem nått den norska huvudstaden.

Som ni förmodligen ser är det här inte en bild på en 200 år gammal mångsysslare, utan en bild på min bloggkamrat Viktor iklädd festliga maskeradkläder. Men om man får drömma så skulle han kanske i ett tidigare liv haft ett annat öde?



Max af Klercker


La vie en France

Som en uppmärksam läsare kanske har insett så har jag en ganska stor fascination för en av våra coolaste nationer, Frankrike.


Trots att jag hoppade av franskan i skolan när det kom till att lära sig passé composé och böja voyager i futurum så har det ljuva livet i Frankrike verkligen satt sig i mig.


Jag kan stolt säga de två senaste presidenterna, slänga in småord som n'est ce pas? och moi i samtal, och det finns inget annat ställe än Paris som jag kan tänka mig att bli gammal i. Jag är helt enkelt lite av en frankofil.

Det känns därför ganska naturligt för mig, när vi klädde ut oss i olika historiska kläder, att nappa min kära vän Dominique och genast kalla hennes klänning och hatt för chict franskt 50-tal.



Dominique Sternberg, bloggare på Youthhood.

Det började bulta i mitt hjärta när jag tänkte på de graciösa damerna som på 50-talet levde loppan i Paris med vackra klänningar, små hattar och långa cigarettmunstycken.

1947 myntades begreppet "The New Look" av Cristian Dior, och hans första kollektion visades upp i Paris i februari samma år.


Dior vill framhäva de kvinnliga formerna, och det handlade om en markerad byst, smal midja, betonade höfter och en vid underkjol av tyllkjoldelen.


En kjol av taftsiden kunde kräva uppemot 20 meter tyg för att få den avsedda vidden. Ett flertal kvinnliga filmstjärnor och celebriteter anammade den nya stilen, däribland Audrey Hepburn och Grace Kelly.

Det är härifrån jag får min vision av min vän Dominiques stil, min hjärna kopplade 50-tal med The New Look, som förövrigt fotades bland annat i livsfarliga poser på Eiffeltornet, och visst känns hon lite chic och elegant?

50-tal i Paris betydde Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre och existentialism. I en tid där De Gaulle inte än hade tagit tag i styret och landet fortfarande led efter andra världskriget, visst kan det då vara skönt att förlita sig på stil?



Klara Lindvall

”Jag vill tala med länsman! Hör ni inte vad jag säger?”


Bloggande länsman på Youthhood.

Fram till år 1675 hade varje socken eller by en egen slags polis. Det var en han alla luffare hatade. Det var han alla bovar rymde ifrån. Det var han som var lagen.


När rättsväsendet "slog igenom" i Sverige fanns det en man som utgjorde en länk mellan statsförvaltningen och lokalsamhället. Det vill säga de små socknarna eller byarna som fanns lite här och var.


Han var alltid propert klädd och rakryggad. Vid vägdirektioner eller vid minsta otyg var han där för att vägleda folket till rättvisan, Länsman!



Victor Soldeus


Tågkonduktör eller popcornförsäljare?

Man kan fråga sig vad denna tuffa brud ska föreställa, och vad kan det vara? Är hon tågkonduktör eller popcornförsäljare? Gissar du på popcornförsäljare så bränner det, för här har vi nämligen en cirkusdirektör.


Emma Vestberg, bloggare på Youthhood.
Här som cirkusdirektör.

Första cirkusen vad jag vet var Cirkus Maximus som fanns i Rom ca 500 år f.kr. Det var en slags bana där man hade hästkapplöpningar och sånt. Sen kom den brittiske Philip Astley på 70-talet och tyckte att man kunde peta in lite humor i det hela. Där föddes dagens moderna cirkus.


Jag kommer ihåg när jag var liten och gick på cirkus. Jag fick sockervadd så att jag inte kunde sitta stilla på min plats medan någon överrörlig akrobat hängde och dinglade i ett rep sjukt långt ovanför marken.


Man får som sagt se akrobater, men man får se andra intressanta saker också som jättetränade djur, sjukt skickliga jonglörer och har man tur så är clownen rolig också.


Men Emma här, föreställer ju cirkusdirektören. Den viktigaste av de alla, den som öppnar upp och presenterar alla nummer och framför allt - fångar intresse.


Här krävs ju ofta en touch of humor, vilket våran Emma har. En cirkusdirektör med hög blå hatt och rosarandig kavaj kan ju aldrig bli fel!



Dominique Sternberg

Cirkus

Den perfekta cirkusupplevelsen måste ha elefanter, massor av eld, clowner, galopperande hästar och människor i riktigt snygga kläder. Lite som den här outfiten:



Klara Lindvall, bloggare på Youthhood. Det är svårt att bli mer cirkus än så här.


På något sätt kopplar jag det här till Charlie Chaplin. Jag tror nog att det är hatten som gör det. Kan även ha att göra han var en varietéartist och höll på med en del scenkonster och grejer. Men bara kanske.


Cirkusen har funnits ända sedan antikens Rom, då användes det mest för kapplöpningar med hästar och uppvisningar med tränade djur.

Sedan har det bara vuxit och vuxit och blivit ännu större färgsprakande shower! Och jag blir fortfarande lika glad när jag ser att någon cirkus är på väg till stan.



Emma Vestberg