En rund bricka med den brittiska flaggan på. Den hamnade på arkivet 1983 och vi vet inte hur gammal den är, men att den användes som serveringstillbehör förr i tiden.

Peignoir är ett franskt ord inspirerat av det andra franska ordet peigner, som betyder kamma. Peignoir, eller penjoar, är mer känt som kamkofta.

En kamkofta är en slags morgonklänning för kvinnor. Denna morgonklänning har man över sin riktiga klänning när man ska vårda och kamma sitt hår. Det är Christina Gyllencreutz som givit föremålet till Sörmlands museum.

För mig kan denna kamkofta kännas väldigt pretentiös och vuxen. Var kamkoftan verkligen livsnödvändig för användaren? Förmodligen inte. Förmodligen var kamkoftan bara en av dem många materiella ting som användes flitigt i hopp om att förstärka en trasig självbild. Att vara nöjd är för människan patetiskt.

Du ska lära dig svåra ord, du ska börja snusa. Du ska komma i tid, du ska upp tidigt och lägga dig sent, äta grönsaker och snacka politik med grannen. Du ska lära dig dricka kaffe, läsa mer, veta mer och undra mindre. Du ska samla så mycket vuxenpoäng du bara kan ända tills åldern speglar och bekräftar din sorliga vuxenhet. Då ska du längta tillbaka, då ska du tatuera in en ros på stjärten, då ska du köpa en dyr sportbil, då ska du bli för full på en förfest och pierca ögonbrynet. Då ska du bråka med dina bästa vänner, fly till ett annat land och dränkt i spya med bultande huvud ska du sluddrigt upprepa frasen ”Life is a bitch”.

Vi lever livet upp och ner, och ut och in. Aldrig är vi nöjda, alltid måste en kamkofta komma och rädda vår självbild. Alltid misslyckas den, bara klänningen koftan kan rädda.

Kom ihåg att vara nöjd och ge upp är inte samma sak.

Jag var sjuk denna vecka och blev därför tilldelad en sak att skriva om. Det vart en lerduva, och det var ett så sjukt bra val! Tack! För vad är lika knasigt som fåglar egentligen.

Det finns till och med väldigt många liknelser som dumförklarar fåglar. Jag vet inte inte riktigt vad de stackars fåglarna har gjort för att förtjäna alla dessa uttryck men jag tänkte försöka bena igenom de jag kommer på iallafall.

Tänkte börja med göken, vars latinska namn är Cuculus canorus. Då får man nästan skylla sig själv om man blir kallad knäppgök. Cuculus låter ju bara helt konstigt.

Över till hönsen. Är det något fel på deras hjärnor eller är det helt slumpmässigt att man kan kalla folk för hönshjärna? Och varför inte tupphjärna? Ligger det något sexistiskt bakom detta uttryck? Eller så kanske det bara låter bättre, vad vet jag.

Apropå nedsättande mot kvinnor kan man ju säga skata. Jag börjar märka en trend här, gillar den inte riktigt.

Nu kommer jag inte på några mer, men jag undrar fortfarande varför just fåglarna har blivit utsatta för dessa nedsättande uttrycken. För fåglar är ju rätt gulliga, men det kanske är just för att de är knasiga också.

Hur tekniken hela tiden utvecklas är något som både kan vara grymt fascinerande men dessutom ganska skrämmande. Jag menar hur snabbt det ändå går, och hur lite koll vi har på hur dagens maskiner egentligen fungerar. Själv kan jag säga att jag sen i julas äger en iPhone och det är skitcoolt på alla sätt, men ändå, var är utvecklingen på väg?

Jag vet att det kan verka långsökt och ganska knasigt, men jag tänker på en engelsk bok jag läste tidigare i år som är en framtidsbeskrivning av ett samhälle där allt är datoriserat och människorna har datorchip kopplade direkt till hjärnan. Visst känns det avlägset, men samtidigt, jämför bilden på ”stenåldersmobilen” på bilden (som endast är ungefär tjugo år gammal) med dagens touchscreenmobiler som har allt och lite till. De är ju faktiskt en mindre version av de bärbara datorer många av oss har hemma, bara utan riktigt tangentbord. Och om utvecklingen gått så där långt på femton år ska det väl inte krävas så mycket till innan vi är där boken utspelar sig. Boken heter Feed och jag kan verkligen rekommendera den. Riktigt intressant läsning!

Mobilen som själva temat ska kretsa kring (alltså inte iPhonen) är en sk. Technophone 705 och lanserades alltså under början av nittiotalet. Hela bolaget var faktiskt ägt av svensken Nils Mårtensson, i alla fall tills han lyckades sälja det för den nätta summan av 50 miljoner pund till Nokia i början av nittiotalet. Och så ett tack till Olof Hermelin som var arkeolog för Sörmlands museum som skänkte telefonen till museet så att nu hade möjlighet att skriva det här inlägget.

Men min poäng är, blev lite invävt och komplicerat kanske, att tekniken utvecklas hela tiden och det gäller verkligen att hänga med. Det är lite knasigt ändå hur vi som människor lyckats utveckla och förbättra nästan alla faktorer i våra idag högteknologiska liv på ungefär tjugo år… undrar hur det ser ut 2030?

På somrarna sätter man sig verkligen in i hur många olika utseenden det finns. Bara ett par speciella solglasögon kan förstärka ett utseende.

Fyrkantiga, trekantiga eller ett par vanliga pilotbrillor. Alla solglasögon har en egen karaktär och kan ofta beskriva personers personligheter. Dessa charmiga solglasögon ger mig ett intryck av att en riktig lirare skulle kunna använda dem. Definitionen av en ”lirare” är i mitt fall en väldigt framåtriktad, rolig och väldigt knasig person som får folk att skratta. Jag använder själv pilotbrillor, inte bara för att jag tycker det är snyggt utan också för att sätta pricken på i:et när det är sommar, att verkligen bevisa att ”nu är det sommar!”, därför är jag väldigt emot att använda solglasögon innan det är säsong för det.

När man är i ”bära solglasögon” tycker jag att bära solglasögon är lika självkart som att bära underkläder. Man blir liksom fast i dem. Det bästa med solglasögon är att de inte bara är snygga, dem har en mycket bättre funktion, och vad kan det vara? Svaret vet nog alla.

Jag menar, att faktiskt kunna ha en annan levande varelse inuti ens egna kropp? Det känns för mig personligen lite mysko. Då är jag ändå helt och fullt medveten om att det är den typ mest naturliga saken som finns i hela världen. Men ändå. Jag kan ändå inte sluta tycka att det är lite skumt att en annan individ liksom simmar runt i ens egna kropp.

Så för mig är alltså en graviditet ganska knas. Fast nyligen blev jag ännu mer förvånad över en sak som också är ganska knasig i sig, men ännu knasigare i sammanhanget graviditet, Här har ni det:

Föremålet. Är knas helt enkelt, knas personifierat. Detta är, för er som inte vet det, en korsett, men inte vilken korsett som helst. Nej detta är en korsett för gravida, en så kallad grosessgördel. Just denna ni ser på bilden är från 1920 talet. Ja ni läste rätt. Förr om åren var det väldigt inne att vara smal och ha en midja som en tändsticka. Även om du var gravid. Detta borde antagligen resulterat i ganska mycket fosterskador på barnet i mammans mage. Men vad är det nu man brukar säga? Jo visst ja! - Ska man vara fin, så får man helt enkelt lida pin!

Knasigt värre!

Din nya bästa vän heter alltså Sture, och kommer från en sjuksköterskeskola i Eskilstuna. Han lämnades in till museet ganska nyligen eftersom skolan la ner, och det kommer att komma massor av prylar därifrån. Spana in det här i bloggen inom en snar framtid, man vet aldrig vad som dyker upp! Obs! Sture är inte en riktig person.