Har ni tänkt på hur mycket skor, jackor, tröjor och byxor vi faktiskt köper idag? Hur mycket kläder vi faktiskt konsumerar? Vi köper så mycket större mängd mera kläder än vad vi någonsin gjort, och vad tror ni det beror på egentligen? Jag tror det är först och främst för att mode har blivit en sån otroligt stor faktor i världen och samhället. Det är så otroligt stort och populört över hela världen och så många människor är intresserade utav det, tar del av det och köper det som sägs vara inne just nu. Mode är något som växt fram genom alla år, något som bara blivit större och större. Idag är modet en av världens största industrier och det är väl därför människor har fått upp mer ögon för det. Affärer köper in det senaste modet, vi köper det för människan vill alltid ha det nyaste och de flesta det dyraste, så det går på rullband och idag återanvänder vi inte heller speciellt mycket kläder så vi köper bara mer och mer som läggs på hög.

 

Jag själv skickar alltid påsar med kläder till fattiga barn när jag rensar garderoben eller när vi hittar ett gäng påsar på vinden som är proppfulla med kläder vi här hemma inte använder. Så det är en väldigt fin sak man kan göra istället för att slänga bort det, ge det till de behövande. Något jag tycker är kul är att återanvända mina egna kläder, göra om dem till något nytt eller sätta dit någon ny detalj eller sy om dem. Kasta kläder är ju bara onödigt. Som skor, det är något jag har kärt om hjärtat och har väldigt svårt att kasta. Om det inte är så att sulan börjar lossa och de ser riktigt slitna ut, jag kom och tänka på hur mycket jag köper och hur mycket jag gör av med när jag såg dessa skor, de är ifrån 1995 och gavs in utav Barbro Norström i Oxelösund.

 

Koll på kläder heter Sörmlands museums nya projekt som utforskar dagens klädindustri i ett historiskt och globalt perspektiv, jag tycker verkligen ni ska kika närmre på det och anmäl er! För det ska jag göra!

 

 

 

 

Intresset finns, jag brukar kolla rätt mycket efter olika kläder, dock mer sporadiskt än regelbundet. Jag tycker att det är kul att köpa och bära kläder och kan, utan att vara för självgod, säga att jag har koll på kläder, jämfört med gemene man.

 

Det som hindrar mig, en ung studerande, från att skapa min perfekta stil är pengarna. Jag håller medvetet undan mycket pengar från att köpa kläder för att inte ägna alltför mycket av min tid till att leva i flärd även om det lockar mycket.

 

Det lockar som mest när jag såklart går in på en butik. Då kommer begäret om att köpa flertalet byxor, skjortor, jackor, sjalar, skärp och skor på samma gång och det blir en liten vånda när man ska backa. Det som jag är mest intresserad av skjortor och sjalar, även fast jag värderar samtliga delar lika mycket.

 

Sjalar går att anpassa till många stilar tack vare de många olika sätten att bära dem på och de många olika kombinationerna man kan göra. Jag själv brukar under de kyligare månaderna lite diskret kombinera två sjalar med varandra vilket oftast brukar bli väldigt bra samtidigt som det minskar behovet av inköpandet av fler sjalar.

 

Precis som sjalar fungerar skjortor för mig, jag har dock inte tagit steget till att bära två skjortor på varandra, det är nog bara Keith Richards som kan göra det snyggt. Skjortan på bilden är en vit bomullsskjorta med blyertsstreck och bläckfläckar på höger ärm. Den är tillverkad 1980 och brukad av Hillvid Edhager som också senare gav den till Sörmlands Museum.

 

 

Sörmlands museums projekt Koll på kläder utforskar dagens klädindustri i ett historiskt och globalt perspektiv. Vill du vara med och skriva konsumtionsdagbok? Läs mer här

 

Denna rock kanske inte ser mycket ut för världen, men den tillverkades i London 1909 och är ingen vanlig rock utan en ridrock. Den tillverkades närmare bestämt av Taylor and Gardener och är gjord av ylle och siden med klädda dekorationsknappar i sammet. I mina ögon verkar denna rock vara rätt så exklusiv. Men vad vet jag? Jag har noll koll på kläder.

Jag hade ingen aning om att detta var en ridrock förrän jag fick mer information från muséets databas. Och att det är ridrock säger mig fortfarande inte så mycket. Med tanke på dess fina och höga kvalitet, används den enbart vid officiella sammanhang? Eller rider man runt med den på en eftermiddagsritt i skogen?

Viktigast av allt tycker jag är om den kan användas i fler sammanhang än vid ridning. Jag har inga speciella kläder för när jag åker bil eller cyklar jämfört med när jag bara går eller sitter, så kan denna rock användas när man är ute och går på stan en kall höstdag?

Så mycket frågor, och även om jag erhöll några svar tvivlar jag på att jag skulle få mer koll. Skillnaden på strumpor, byxor och tröjor. Där. Det är allt jag behöver veta för att klara mig.

 

 

Att vi köper mer kläder nu än för bara hundra år sedan är du säkert väl medveten om, men visste du att klädkonsumtionen har ökat med 50 % i jämförelse med för 10-15 år sedan?

 

”Helt sjukt”, säger jag, 19-åringen med en överfull klädkammare (ja, klädkammare, inte garderob) som senast igår köpte ett par mjukisbyxor för 400 spänn.

 

Om jag tänker efter, tänker på Nyköping och på kläder, så finns det faktiskt fysiska bevis för denna ökade konsumtion. Och då inte bara i det faktum att folk ständigt kommer till skola/jobb med nya kläder utan istället att fler och fler klädbutiker öppnar i vår lilla stad. Jag kommer ihåg en tid då Gina Tricot, Cubus, Carlings, Bikbok och åtskilliga andra klädbutiker inte fanns i Nyköping. När det var HM som gällde för kvinnorna och Dressman för männen, och det var i princip det. Men nu lever vi i andra tider och nya klädaffärer dyker upp i nästan samma snabba takt som alla nya apotek.

 

Jag trodde mig vara en medveten och sparsam konsument, men ack vad fel jag hade. Kvittona i brevstället på mitt skrivbord talar en annan historia och min redan omnämnda klädkammare bekräftar den. Skärpning, Marika!

 

På bilden ser ni ett plagg som jag dock inte har i min ägo; en frackskuren rock! Rocken är av rött kläde med foder av vit bomullssatin och tillverkades 1909 av ”Taylor and Gardener” i London. Det var sedan Per Gustaf Thulin från Stockholm som använde rocken innan den kom till museet 1969.

 

 

 

 

Sörmlands museums projekt Koll på kläder utforskar dagens klädindustri i ett historiskt och globalt perspektiv. Vill du vara med och skriva konsumtionsdagbok? Läs mer här