Utveckling är något värt att uppskatta och vara stolt över om det rör sig själv. Liksom alla andra år har en utveckling skett som visst kanske inte alltid leder till det positiva i början, men som går att ta lärdom av.

Min utveckling under det här året är något jag kommer att ta med mig och bejaka. Min utveckling som gjort att jag och andra har växt.

Att undkomma utveckling är nog omöjligt. Speciellt för mig som går i skola och blir erbjuden ny information om saker och ting varje dag. Även dem som inte har ett dagsverke tror jag utvecklas då erfarenhet alltid kommer från sin tillvaro.

Man kan ju fråga sig om det är någonting att nöjas över, eller något att ens bry sig om, då utveckling är en så pass banal sak hos alla även om den inte lyser igenom tillvaron.

Jag tror att det är väsentligt att tänka över alla framgångar och motgångar noga för att kunna utvecklas ytterligare och ytterligare. Att begrunda en utveckling är en utveckling i sig, som leder till ännu en.

Liksom denna plåtburk som 1916 innehöll bakpulver, något som garanterar ett gott bak garanterar utveckling ett gott liv.

Inför julen har många skolor i Sverige julpyssel. När jag var mindre och hade julpyssel i skolan fick man även bjuda in sina föräldrar så att de också skulle kunna pyssla. Alla barnen skapade saker som man kunde hänga i julgranen. Så efter allt julpyssel i skolan var granen som stod i vardagsrummet hemma smyckad med smällkarameller, rödagröna korgar, julkulor, tomtar och änglar. Allt skapat för hand med ett barns kärlek och fantasi. Det finns ingen julgran så vacker som den smyckad med handgjorda julgranssmycken. Så häng lite barnpyssel i granen!

Det som skapas på julpysslet behöver inte alltid vara något som har med julen att göra i en vuxen persons ögon. Men i ett barns ögon kanske det symboliserar något eller bara vill att föremålet ska hänga i granen för att föremålet är fint. Detta föremål föreställer en fågel som ett barn gjorde i Pepegojklubben under Hertig Karls marknad och den påminner mig om den jag gjorde för hand under julpysslet för länge sedan. Fastän denna fågel är ett bokmärke och inte ett julgranssmycke, en födelsedagspresent till Hertig Karl och inte gjord för julen så har denna fågel och min fågel likheter. De var båda rosa i tyg och hade en rosa och gul fläta. Idag minns jag inte varför jag gjorde denna fågel som inte skiner av julinspiration, men jag är säker på att den symboliserade något juligt och att det bara är så att jag vuxit ifrån min dåvarande fantasi…

Det är ju ett talesätt. ”Något att hänga i julgranen”. Man brukar ju säga så om någonting som inte är värt att hänga i julgranen. Med andra ord, något som inte är tillräckligt bra. Men vet ni något som faktiskt är något att hänga i julgranen? Bokstavligt och bildligt – Julen.

På bilden ser nu 11 stycken små tomtar som är gjorda av kottar och har huvuden av flörtkulor, röda filt luvor samt hår och skägg gjorda av en päslbit. Dessa söta små tomtar gavs in av Roger Alderstrand. Jag kommer ihåg när jag var liten och vi fick jul-pyssla i skolan, då gjorde vi likande tomtar som dessa. Kommer ihåg hur roligt jag tyckte det var och hur nöjd jag alltid vart för att mamma alltid blev lika glad när jag kom hem med en tomte med luvan på sne. Dessa går perfekt att hänga i julgranen, hänger och dinglar så fint bland barren. Jag har och kommer nog alltid älska julen. Det är så otroligt mysigt, tiden innan är ju bland det bästa. Adventsfikor, snön, julklappshandling och självklart chokladkalendern man får äta varje dag. Julen är årets mysigaste tid, så är det bara. Julmat är bland det godaste man kan äta och första smaken av julmust toppar nog listan. Allt bakande av lussebullar och pepparkakor, trots att man mest äter upp degen när mamma inte tittar på, men i alla fall.

Jag älskar julen. Älskar att ge bort julklappar och framförallt att få julklappar, såklart. Men själva stämningen är nog det allra bästa, det är något att hänga i julgranen.

Änglar i miniatyr?

Javisst, det funkar finfint.

Polkagrisstänger?

Javisst, om du inte vill äta dem förstås.

Julgranskulor?

Javisst, de heter ju trots allt julgranskulor.

Orglar? Nja, kanske inte det första man tänker på när man räknar upp saker man kan hänga upp i julgranen. För det första skulle en orgel i toppen mosa hela granen, för det andra ... vem tusan hänger upp ett instrument i julgranen – dem ska man ju spela på!

Det här kommer ifrån tjejen som gick på musikskolan i tre år utan att lära sig annat än en handfull ackord. Hon som var övertygad om att det faktum att hon inte kunde spela gitarr likt Billie Joe Armstrong efter denna tid berodde på att hon fick lära sig att spela på en akustisk gitarr istället för en elgitarr. Hon som sedan insåg att det inte var gitarren som var problemet; det var hon själv.

För att fatta mig kort; jag älskar musik med hela mitt hjärta men jag är inte menad för att spela på instrumenten som skapar musiken jag älskar. Jag skulle inte kalla mig själv för tondöv, det är inte det som är problemet, men det är något som gör att instrumenten och jag inte kommer överens. Vi pratar liksom inte samma språk. Avsaknad av tålamod, drivkraft ... ja, vad det nu kan handla om så är det något jag inte innehar, men uppskatta musiken det kan jag minsann!

Så därför så skulle jag vilja hänga upp alla instrument i julgranen, för jag anser att tack vare dem så är vår jord en mycket härligare plats att leva på. Orgeln i nyrenässansstil på bilden, den akustiska gitarren jag svor över och den icke-samarbetsvillige elgitarren är alla instrument jag vill hänga upp i min enorma och abstrakta julgran, för trots min oförmåga att spela på dem så vill jag att de uppmärksammas lite extra denna jul.

Tacka bjällrorna för Bjällerklang, trummorna för Little Drummer Boy och våra egna stämband för det kännetecknande dom dom dom (x cirka 1000) i Tänd Ett Ljus.

Tacka instrumenten för julen, för utan dem och deras musik skulle julen sakna en viktig del av sin magi.

Nu närmar sig julen, himlen blir mulen. Snön kommer snart och då tar julklappshandlandet fart. Vad ska i paketet lura, börjar folket klura.  Att ge bort en julklapp kan vara ett riktigt lotteri. Du vet aldrig hur glad din vän ska bli. Det kan ju bli en riktig nit trots allt slit. Att välja är svårt, ska paketet va hårt? Hur mycket ska det kosta? Ska det gå att posta?

Sen julaftonen kommer, som vi har väntat på och alla blir så glada att klappar ge och få. Vi samlas hela klanen kring den stora granen. Under granen ligger många klappar, alla har snören och vita lappar. En gran är tombolan i julklappslotteriet, den bästa klappen skänktes av geniet. För på julafton vill ju flera med sina klappar briljera. Tombolan på bilden från 1920 är tom nu, men så har inte alltid varit förstår du. IOGT har använt den flitigt, när de under alla åren slitit. För en glad och nykter jul med en massa kul. En jul utan berusning har mycket större tjusning. Så skåla glatt med rätt slatt och ni kommer julen minnas! Detta hälsar tomtefar och tömmer sitt kar.

Många klappar jag hoppas ni får, 
jag önskar er alla God Jul och Gott Nytt År!

Julen är barnens högtid. Jag hörde det sägas till och från under min barndom men kunde aldrig riktigt förstå vad som menades med det. Nu har jag fyllt 18 år, julklappsönskningarna har minskat i både mängd och omfång, och jag förstår till sist vad de vuxna menade.

Trots att julen förstås är mer än julklapparna så har mitt engagemang för julen ändå avtagit. Ta bort granen, maten och Kalle Anka vid tre så är det inte så stor skillnad på julen och påsken. Samma släkt, samma diskussioner och liknande mat. Nej, den stora skillnaden är barnen. Är ett barn någonsin så spänt som dagen innan julafton? Någonsin så blygt uppspelt som när tomten kommer? Någonsin så belåtet trött som efter en lång kvälls öppnande av, och lekande med, julklappar?

Barnen är förnöjelsen och deras kreativitet är inspirationen. Denna hemmagjorda drake tillverkades på 50-talet av en ung Börje Ohlsson. Det känns säkert att säga att han fick hjälp av Lotta, Danne och Madeleine, vars namn är målade på draken tillsammans med solar och blommor. En färgsprakande skapelse full av barndomens skaparglädje.

”Just väderleken den här dagen, det var något enastående hur lugnt det var den där dan. Han är så lugn där uppe. Iris skulle bjuda på kaffe och Stefan binder fast draken vid en stubbe och draken står stilla hela tiden. Jag har flygit mycket drakar i mina dar men sånt lugn har jag aldrig sett. Den stod alldeles stilla.” – ur Börjes berättelser om drakar 2006-05-11

Jag tycker att denna återgivning av vad jag föreställer mig vara en solig sommardag kring midsommar är väldigt vacker. Bilden som målas upp känns frusen i tiden, fjättrad liksom draken vid en stubbe, enbart svagt gungande i tidens vind.

För mig symboliserar draken barnen och kreativiteten. Och det är verkligen något att hänga i julgranen!