Städa: Jag tvättar inte
Jag städar. Mycket. Hemma. Och hos andra. Och överallt runt omkring mig.
Jag tvättar aldrig. Inte hemma. Verkligen inte hos andra. Knappast runt omkring mig.
1910. Lux tvättmedel. ”För alla finare tvätt. Enkelt och ekonomiskt”.
Man vill ha rena kläder och tyger runt omkring sig. Alltid. Genom åren. I alla tider. Även 1910.
Jag vill ha rena kläder och tyger runt omkring mig. Alltid. Har jag velat det. I alla år.
Jag smutsar ner min kläder. Överallt. Hela tiden. På alla ställen.
Mamma tvättar hos oss. Jag förstår mig inte på tvättmaskinen. Tvättmaskinen förstår sig inte på mig. Jag städar allt. Alltid. Istället.
Jag ska aldrig ha kläder när jag flyttar hemifrån. Då behöver jag inte tvätta. Jag städar bort dem. Kläderna alltså. Jag städar bort dem tills jag flyttar hemifrån.
Städa: Mardrömmen
Andy Rengöring var ett skurmedel. Han föddes på 70-talet på Sunlight AB (eller var det BB?) och som ung hjälpte han till med städningen i många hem. Faktum är att han under andra halvan av 1974 dominerade 23% av skurmedelsmarknaden! Men åren gick och Andy blev bortglömd, försvann in i skuggorna och den 14 januari 1993 gick han till slut i pension och blev ett museiföremål…
Jag hatar att städa, tycker om när det är städat men är sämst i universum på att hålla rent. En ganska vanlig men väldigt dålig kombination. Antagligen beror det här ”städ-hatet” främst på två saker.
1 – Jag har länge haft svårt att slänga saker.
2 – Jag har ofta bott i väldigt stora rum och haft väldigt mycket saker så att städa går inte särskilt fort. Ni skulle se mitt rum hos pappa. Eller nej förresten, det skulle ni inte. Inte än i alla fall.
I två eller tre somrar i rad har jag sagt till mig själv att jag ska göra en ordentlig städning av det rummet. Dra ut alla möbler på gräsmattan, dammsuga och skura alla ytor, slänga en massa saker (ve och fasa!) och sedan ställa in allt igen. Kanske möblera om också, om jag är riktigt modig. Men i år ska jag göra det!
Hos mamma har jag dock precis flyttat upp på vinden och där har jag ett väldigt litet rum utan speciellt mycket saker att stöka runt med och det är så himla mycket skönare och lättare att hålla rent. Förhoppningsvis kommer rummet hos pappa också bli lätt att städa efter den här sommarstädningen.
Jag tror faktiskt att jag är ganska bra på att städa när jag väl kommer igång men jag hoppas att jag någon gång ska kunna lära mig att uppskatta det också. För det är ju väldigt trevligt efteråt. Det kanske hade gått bättre om Mr. Andy Rengöring hade hjälpt mig… Men han är ju pensionär nu…
Städa: tråkigt som en metallbit
Städa är bland det absolut tråkigaste jag vet, det tar så lång tid och är så jobbigt rent energimässigt och psykiskt, man hade kunnat göra något annat roligare istället för att städa. Men däremot efteråt när man är klar så blir jag alltid lika nöjd! Då är det rent och fint, inte stökigt alls. Oftast så skjuter jag på det så mycket som möjligt för att jag ser framför mig hur jobbigt det är.
På grund av hur jobbigt och tråkigt det är så valde jag ett föremål som jag tyckte verkade extremt tråkigt. Det jag såg var en metallbit, men det visade sig vara mer än så!
Det är en skylt som det står brandredskap på, skylten är 115 år gammal och är gjord i plåt.
Städa: att städa ett museum
Okej, att städa är kanske inte det tråkigaste som finns i världen men det är definitivt inte det roligaste heller. När jag måste städa ser jag ut som damen på bilden. Jag har som tur är bara mitt rum och ibland resten av lägenheten att städa så jag överlever. Något jag har funderat på är hur och vem som städar i museets samlingar. Magasinet är fyllt av alla möjliga slags föremål som står uppställda på hyllor. Någon måste väl damma alla grejer ibland? Men det går ju inte att ta fram det vanliga rengöringsmedlet som man har hemma och börja putsa. Lite mer komplicerat måste det ju vara. Hur städar man till exempel en dyrbar gammal tavla?
Konstnären heter Axel Nilsson och målade verket 1935. Tavlan har sedan tillhört Nils Lindelöf som skänkt den till museet tillsammans med 681 andra konstverk. Tavlan är signerad ”NH Axel Nilsson-35”. Anledningen till Nils Lindelöfs testamenterade sin konstsamling till museet var att han hade känt sig så väl bemött av personalen under ett besök på Sörmland Museum. Lindelöf var en unik samlare då han köpte konst på avbetalning och inte som en ekonomisk transaktion.
Städa: organiserat och städat
Jag kan inte säga att jag hatar att städa för det gör jag inte, men jag ogillar helt klart att städa. Det som höjer städandet är att någon gång blir man klar och någon gång så kommer den plats man städar bli fin. Men vägen till det fina, alltså själva städandet, är riktigt hemskt.
Mitt rum är inte alltid stökigt på golvet, jag är helt okej på att hålla det rent, men resten av ytorna, min bokhylla, mitt skrivbord, precis alla andra ytor, är ett bombnedslag. Det enda som är organiserat i mitt rum är mina böcker som står efter storlek, färg, och/eller författare. Så har det alltid varit. Jag kan inte vara organiserad och städad hela tiden.
Trots det att jag nu tagit studenten och är “vuxen” så kan jag inte heller tvätta kläder. Det är säker jätteenkelt när man väl börjar, men just nu så har jag ingen aning. På tal om att tvätta så är det här tvättmedlet, Lux, tillverkat på Sunlight när det var en industri. Det är tillverkat någon gång på 1910 talet och var gjort för lite “finare” tvätt.
Jag antar att jag kommer behöva tvätta ganska snart med tanke på att jag hoppas på att få plugga vidare och flytta hemifrån. Vi får väl hoppas på att gå bra, jag menar, vad kan gå fel?
