Jag tror jag gick i åttan när jag på en lunchrast ser en man iklädd militäruniform står på en stor öppen yta lite utanför matsalen på Borgmästarhagskolan. Jag har alltid varit intresserad av det militära så när denna man, Stefan Bengtsson, står där med ett leende och tittar på när diverse högstadieungdomar sitter och skrattar och har kul med en militärradio (antagligen en RA 145/146 ) så blev det nästan som att jag helt plötsligt inte var speciellt hungrig längre.

Han var där för att rekrytera ungdomar till Frivilliga Radioorganisationen (FRO) vilket är en frivilligkår med slogan “Radio, tele och data i samhällets tjänst”. Det FRO håller på med är väldigt olika för vem och var man är. Själv var jag med i FRO ungdom och blev utbildad av just Stefan Bengtsson med ett antal andra ungdomar i samma ålder.

Man skulle kunna tro att vi bara var en bunt nördar som blev utbildade i “radio, tele och data i samhällets tjänst” och ja, det är väl en del av sanningen men det är inte hela sanningen. Vi var en bunt nördar, och vi lärde oss radio, tele, och data. Men vi lärde oss också att packa rätt och klä oss rätt. Bygga bivack i sommarklimat och i snön. Vi lärde oss också att bära en bår på rätt sätt.

Vad vi lärde oss mer, som jag tror är det viktigaste och som är a och o i det militära och i det civila, var att SAMARBETA. Och så fick man ett gäng med kompisar med samma intressen på köpet.

FRO i Nyköping håller till i Dammgruvan som verkligen ser militärt ut när man kommer. Dammgruvan är inte det enda som ser eller har sett militärt ut. Skavsta var från 1941 till 1980 ‘Södermanlands flygflottilj’. Också kallad F 11 Nyköping eller enbart F 11. Min pappa växte upp i Skavsta under tiden F 11 fortfarande fanns så jag tror att hans historier om hur det var då har varit en stor del i mitt intresse.

Mössan på bilden är från just F 11. Den har den klassiska militärgröna färgen, och har självklart svenska flygvapnets emblem på framsidan. Mössan skänktes till museet 1980 efter nerläggning av F 11.

Jag tror faktiskt jag har en liknande mössa liggande någonstans. Men jag kanske bara ska hålla mig till min egna skyddsutrustning. Jag tycker ju trots allt inte direkt om att flyga.

Jag sitter på många stolar just nu och har väl egentligen gjort det sedan jag ramlade in i den underbara röra som brukar kallas civilsamhället. Idag är jag engagerad i Nyköpings Ungdomsfullmäktige, Sveriges Ungdomsråd och Ungdom Mot Rasism, jag sitter helt enkelt på många stolar.

Den stol som jag tänkte börja med att berätta om kan ni se på bilden. Stolen är tillverkad 1940 av NK:s verkstäder i Nyköping. Den är designad av Elias Svedberg. Trivastolarna som de kallas var de första som såldes i ”platta paket” köparna i detta fall Karl Axel Wall från Oxelösund fick sedan montera stolarna själv.

Är du ung och tycker att Nyköping suger? I såna fall ska du gå med i Nyköpings Ungdomsfullmäktige (NU). Vi är en grupp ungdomar som jobbar för att göra Nyköping till en bättra stad för unga. Social, kulturell, ekonomisk och politisk verksamhet i olika former är vad vi sysslar med. Vi jobbar med antirasism, bråkar med politiker och fixar allt från graffitiväggar till vegetarisk mat i skolorna. När du går med i NU blir du automatiskt medlem i Sveriges Ungdomsråd, världens mest peppade organisation. Som vill ge unga samma inflytande och status som alla andra medborgare.

Om du är en ung antirasist och vill organisera dig. Då är Ungdom Mot Rasism en organisation för dig. Vi jobbar med att sprida kunskap om rasism och antirasism, vi snackar strukturer och försöker vara mer en bara en reagerande organisation. Opinionsbildning, utbildning och manifestationer är bara några exempel på grejer som du kan syssla med i Ungdom Mot Rasism.

Dessa organisationer är min vardag och tar upp en hel del tid. I bland kommer skolan på andra plats men jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Civilsamhället är min röra av stolar som ligger huller om buller i högar. Om du är sugen på att engagera dig så är det bara att ta en stol, så kör vi!

I den mörkaste årstiden av de alla kunde man helgen 15-16 november se ett gäng med glada filurer som tog sig fram längs vägarna i närområdena av Blacksta. Det som var utmärkande var att alla bar tunga vandringsryggsäckar och att alla verkade ta i ifrån tårna med diverse sånger av olika slag. Man frågade sig ”hade typerna sovit i skogen”!?

Ja. Typerna hade sovit i skogen. I vindskydd och tält. Typerna hade lagat mat över öppen eld och njutit av det. Typerna var scouter.

Scouting är att lära sig leva. Att lära sig att ta hand om sig själv och andra när det inte finns något hotell att ta in på. Scouting är att träffa nya människor och skaffa sig vänner. Det är att sitta vid en eld och sjunga och spela. Det är alltid någon som har med sig instrument på scoutläger och hajker. Jag har aldrig stött på någon med fiol tror jag men det finns säkert otaliga.

Den här fiolen var en gång Hillvids. Hon kom från Oxelösund och vem vet, kanske var hon scout. Troligen inte men det är i alla fall värt att hoppas lite smyg.

Det är många människor, stora som små, som är med i föreningar. Föreningarna kan vara helt olika, det finns teaterföreningar, idrottsföreningar, ja det finns föreningar till i stort sett allt.

Min förening är en handbollsförening, IFK Nyköping. Den är bra för att det finns många lag och alla är välkomna att vara med. Vissa av lagen är dessutom riktigt bra, så när jag tänker på IFK Nyköping så tänker jag på glädje, kämpaglöd och vinna. Vinnare belönas ofta med något pris och denna bägare kändes som ett pris!

Den är gjord av rostfritt stål och tillverkades under mitten av 1900-talet. Tidigare ägare, kanske vinnare, är Vårdskolan i Eskilstuna.