Nog för att hösten är sådär fantastiskt mysig och har alla mysfaktorier i sig, med alla vackra färger och alla ljus man tänder. Men med allt regn och rusk, alla gråa moln och täcket som lägger sig över vårt avlånga land - gör det inte alls lika mysigt. När solen tittar fram och kylan fortfarande ligger kvar i luften, då älskar jag hösten. Långa höstpromenader och alla mysiga fikastunder med vännerna. Men en sak som verkligen symboliserar hösten för mig, är hinkvis med te. Jag konsumerar så extremt mycket te under hösten, i alla smaker. Där skulle jag säga jag förknippar mitt ljus i mörkret, dels för att jag alltid har med det överallt men också för att det är så fasansfullt gott. Älskar sängliggande dagar med teet i hand, fikasunder med tjejerna med en varm kopp eller bara en mysig stund över öppnaspisen med en kopp té. Älskar det, det förknippar jag med mitt ljus i höstmörkret. Denna kopp är inte bara perfekt storlek för teet utan också extrem vacker med sina dekorationer, av vitt porslin och dekor av flytande blått. Den kommer ifrån Nyköping och gavs in av Carl-Gustaf Blomberg.

När mörkret faller så är det extra viktigt att se sina små ljus.

Löven ligger utspridda på marken, trädkronorna är tomma, det blåser kallt och det blir mörkt tidigt på dagarna. Det är lätt att känna sig dyster om dagarna nu när det är höst, det gäller att se allting från den ljusa sidan.

Denna ficklampa passar enligt mig väldigt bra in här då den verkligen lyser upp när det är mörkt. Den är tillverkad på 1980-talet i Strängnäs.

På dagarna kan det vara ganska skönt väder, löven har fina färger och det ger en bra stämning när man är utomhus. Så försök se ljuset i mörkret och gör en bra höst!

Nu är det verkligen höst ute, och många börjar klaga. “Usch, det är så kallt.” eller “Fy, vilket dåligt väder.”, och visserligen tycker inte jag heller om att frysa knäna av mig när jag kommer hem genom blöt men höst är fortfarande min favorit årstid. Det är bättre än vinter, vår, och sommar tillsammans. Av den anledningen så blev det lite svårt att hitta något att skriva om för just det här ämnet eftersom bara att det är just höst ger mig “ljus i mörkret”.

Hela den är lådan, eller vad man ska kalla den, är fylld med diverse små figurer tillverkade av Timpo Toys i slutet på 60-talet eller i början av 70-talet. Det är indianer och hästar och några cowboys. Man kan faktiskt också ta isär dem på olika sätt. Det finns några småprylar som huvudbonader och hölster som sitter löst.

Jag var själv när jag gick runt och letade efter något att skriva om, och jag såg nog lite fånig ut när jag såg alla dessa små gubbar. Jag hade nämligen ett par stycken liknande. Jag har absolut ingen aning var de ligger nu, säkert inklämnda längst in i en garderob eller på vinden möjligtvis, men jag undrar i alla fall. Har de det bra nu? Har något ben gått sönder? Har någon tappat ett huvud kanske?

Det ger mig lite extra ljus i mörkret att få tänka tillbaka lite. Jag önskade så mycket att jag hittade några sådana här gubbar hemma en vacker dag så de kan få stå framför min TV bredvid Bilbo Baggins och titta på mig när jag spelar eller sitter framför datorn, som är mer troligt.

Okej, hösten är kanske inte den roligaste årstiden. Regn, rusk, mörker, kyla och upptrappning till en lång lång vinter. Visste den har sina bra sidor också, svamp, vackra färger och höstmode men det räcker inte alltid att träden har fina blad när man kämpar sig till skolan i mörker och regn. I sådan stunder behöver man ett mål att se fram emot, en ljusglimt i mörkret. Det kan vara en bra film, en kopp varmchoklad, helgen eller i mitt fall studenten.

Jag går mitt sista år på gymnasiet och nu när studentmössan är beställd och studentfesterna har rullat igång är det svårt att inte längta. Jag valde precis som Gertrud Margareta Bergman Uppsalamodellen som är gul och blå innuti och lite pösigare än Lundmodellen. Min är dock något nyare. Gertruds studentmössa tillverkades nämligen 1929. Så den har hunnit bli lite solkig och fläckig under årens lopp.

Det börjar bli höst, rent ut sagt vinter. Det börjar bli grått och råkallt ute och människorna gnäller över det ena och det andra innehållande mörkret, kylan, att det är så grått ute och att det regnar ofta. Hur är det då med alla soliga dagar? Alla dagar då himlen är koboltblå och träden är guld. De här dagarna när luften är så frisk att andas att man känner sig som en fräschare version av sig själv så fort man öppnar dörren.

Hösten är nog vad jag skulle kalla min favoritårstid. När hösten kommer är dags att dansa runt bland löven, ta massor av färgsprakande foton av alla träd, sitta inne med varmkoftan, en kopp te och tända ljus och såklart är det också nu man kan få nyplockad svamp och äpplen, pumpor och rotfrukter och massor av viltkött.

Men det mest avsevärda är just guldet. Det finns så många slags guld. Guld som i metallen guld, guld som i guldfärg, guld som i pengar, guld som i ”ett hjärta av guld”.  Det här bordet i barockstil från 1600-talet är helt täckt i guldlack. Säkert värt en hel förmögenhet. Det påminde mig om höstguldet. När jag såg bordet så tänkte jag att det är ju precis just det som är ”ljuset i mörkret” just nu. Höstguldet.