I år är mitt första år jag kan rösta, det år jag får rösta. Det är väl det största med att fylla 18, bortsett från tobak köp och krogen rundor. Men chansen att ta ställning, att påverka och att tycka slår nog alla andra fördelar. Jag tycker att alla ska rösta, jag tycker att allas röst har betydelse och jag tycker alla som kan verkligen borde ta sin chans att tycka, att höras. Jag tog min chans, jag gav en röst och jag gjorde en påverkan. Det är min rätt.


Men bara för att jag kan rösta, jag får rösta, betyder det inte att jag är ett rättvist kort i denna rösning. Jag är inte politiskt insatt, jag är inte speciellt intresserad och jag har aldrig riktigt varit. Jag har varit en riktig soffpotatis i detta ämne, därav denna soffa. Soffan lämnades av Margareta Rosenlind från Nyköping och soffan är från 1931. Jag gjorde en ändring i år och tog reda på en hel del om de partier som var med i valet. Tog reda på vad som passade mig och vad jag tyckte och ville stå för. Men inte mer än några debatter och läsa deras hemsida, men det är en ändring. Och jag la min röst, på någon jag tror på, och jag gav en påverkan.

Oavsett om du är nöjd med valresultatet i kommunfullmäktige, landstinget och riksdagen, tror jag att vi alla kan enas om en sak: "Phuu, vad skönt det är att det är över!". Så känner i alla fall jag. Visserligen är jag otroligt intresserad av politik. Det är vad jag pratar om, vad jag jobbar med och vad jag läser om i fall jag får chansen. Men vem säger att valdemokrati är det enda sättet att påverka politiskt?

Jag har arbetat politiskt i ungdomsfullmäktige sedan jag var 15. Vi representerar inget parti,  vi representerar Nyköpings ungdomar. Tillsammans har vi lyckats driva igenom många politiska frågor som har gjort Nyköping till en lite bättre plats för alla. Allt ifrån billigare bussar till en öppen graffitivägg och utbildning mot rasism.

Valet är vart fjärde år men du kan påverka politiskt varje dag oavsett ålder! Du kan skriva en motion (förslag) till ungdomsfullmäktige, ett medborgarförslag till kommunfullmäktige, starta en förening eller en tidning, anordna en manifestation, skriva till politiker och få svar, begära ut allmänna handlingar (t.ex. rektorns mail), göra en namninsamling eller mycket mycket mer. Så även om du inte fick rösta i år är det inte kört. En person som är över 18 har bara tre demokratiska rättigheter mer än en person som är under 18 och de handlar om offentliga val. Visst hade en rösträttsålder på 16 år varit nice men så länge kan du roa dig med att påverka genom dina många rättigheter.

På bilden kan du se en cool liten nalle som jag hade valt att använda som symbol om jag skapade ett eget parti.  Blommor känns lite tråkigt, dessutom vissnar de ju också. Nallen är köpt 1996 på H&M i Nyköping och kostade 30 kr.  Det var en present från mamma Ljungkvist till sonen Daniel. Så håll utkik efter nallen i kommande val.

Det finns många som hävdar att det var bättre förr. Stämmer det verkligen? Nej, jag skulle nog inte riktigt säga det. Vare sig man går tillbaka 50, 100 eller 1000 år så var det mer orättvisor, mer sjukdomar och mer våld. Mer hemskheter helt enkelt. Vad är det då som får folk att säga att det var bättre förr? Kanske är det eftersom saker och ting var enklare då? Nu så här i valtider finns det nog gott om folk som skulle tycka att det var skönt om det gick lite enklare till.

På den här skolplanschen ser man ett exempel på hur det kunde se ut på en vikingatidagård. Under vikingatiden var saker och ting självklart annorlunda jämfört med idag, inte minst när det handlade om hur man bestämde saker. Två gånger om året höll man ting och alla fria män som bodde i området förväntades vara där. På tinget bestämde man gemensamt lagar och regler som alla skulle förhålla sig efter.

Det här kanske låter som ett väldigt enkelt system men man ska ha i åtanke att ”fria män” innebar just män som var fria, till skillnad från trälar och kvinnor. Det var först 1919 som kvinnlig rösträtt infördes i Sverige - vägen dit var både lång och snårig.

Det här tycker jag är en av tjusningarna med historia, att man kan se hur olika saker har utvecklats och förändrats över tid och hur människor lär sig av sina förfäders misstag.

Så vart vill jag komma med den här texten? Tja, jag antar att min poäng är att saker inte nödvändigtvis är bättre bara för att de är enklare. Ibland måste man ta sig igenom de taggiga buskarna för att komma fram till de godaste hallonen, eller något sådant.

Här börjar det. Eller ja, typ här. Det börjar i alla fall vid en skolbänk. Nu är just den här skolbänken från Västra Småskolan så just precis i den här skolbänken har kanske inte en filosofisk ny politiker yttrat sitt bästa citat på några ynka år. Det står inte så värst mycket om just den här skolbänken heller, förutom att den skänktes till museet i slutet av mars 1966.

Vad jag tycker är så interessant ju mer jag tänker på den är att det är en dubbel skolbänk. Det har nog suttit två små busiga 7 eller 8 åringar i den som helst bara skulle vilja vara ute och leka även om det kanske var mitt i iskalla februari. Kanske speciellt om det var mitt i iskalla februari. Så mycket kan ju ändå hända när man pluggar två och två, eller så händer det ingenting alls.

Jag kommer knappt ihåg när jag själv var så liten att man skulle kunna får plats vid den här bänken på ett bekvämt sätt, men jag vet med ganska stor säkerhet att jag inte satt och räknade ner dagarna till jag fick rösta för första gången. Nu dock, nu.

Nu så gör man nästan det. När jag skriver det här så är det ungefär en vecka kvar till valdagen och det pirrar till lite gran så där när man tänker på det. För visst kan man tycka och tänka hela livet, men det är nu som man får vara med en hel stor befolkning och bestämma. Det är banne mig bland det coolaste känslorna på bra länge.

Så i slutändan så satt det nog inga ivriga små barn som pratade om morgondagens politik där, men det satt trots allt någon där. Någon som antagligen tillslut fick rösta på vad de trodde var bäst för Sverige och dess befolkning.

 

Observera att temat Valfeber skrevs innan valet 2014 ägt rum.