Våren närmar sig och då brukar kroppen producera så kallade vårkänslor. Känslor som ofta är positivt laddade och strakt knutna till sol, utomhusvistelse och asfaltslukt.

Jag har bara ägt en kikare i mitt liv, som jag fick en gång när jag fyllde år. En tid då det som hörde till det allra viktigaste, var ens egen födelsedag. Hur som helst så gick kikaren sönder ganska snabbt, och jag har inte kikat så mycket i kikare sedan dess. Därför blev jag positivt överraskad när jag hittade en kikare bland samlingarna.

Den här kikaren har ägds av en kvinna från Oxelösund. Hon fick den när hon var fem år. De vuxna hade kikare och då skulle hon också ha. Hennes pappa var jaktvårdare och han spanade ofta efter fågel och fartyg. Hon ville göra allt som hennes pappa gjorde, därför fick hon denna kikare.

Hennes kikare gick i alla fall inte sönder, utan den ligger hel och ren i säkert förvar. Vart min trasiga kikare befinner sig idag är svårt att säga. Men jag tänker på den ibland, när våren sakta vinner över vintern.

Det droppar lite från taken, det är massor av grus på trottoarerna, och vips börjar det titta fram en krokus i någon bortglömd rabatt. Alla är lite gladare och det är inte mörkt när vi går till Raspen på onsdagarna längre!

Våren är här nu, och fy vad bra det känns. Alla dessa månader av snö, kyla, mörker och ledsna miner kan äntligen ersättas med för tunna jackor, balkong-solning och allmän sollycka.

När våren kommer har nog de flesta små traditioner som man gör. Borstar av cykeln, köper nya skor, tar en vårpromenad eller varför inte bara göra ett traditionellt vårskri?

Jag och mina vänner startade upp en ny vårtradition förra året. Vi hade en spontan, iskall grillkväll ute i min trädgård! Grillning är ett rätt schysst vårtecken, det finns alltid några som hastar ut med grillen alldeles för tidigt, trots att det är för kallt och blåser för mycket.

Så nu när våren är här tycker jag att alla ska gå ut och grilla, och frysa och ha roligt med de man tycker om! Om jag kunde skulle jag använda den här fina grillvanten, visst är den cool?

Den förgående veckan var ju, med tanke på den här veckans tema, helt fantastisk. Regnet kändes ju i och för sig lite halvdeppigt, men frågar ni mig får det gärna regna hela nästa vecka om det betyder att snön sedan försvinner. Men överlag känns värmen just nu mer välkommen än någonsin. I och för sig har jag ju varit ute och rest en hel del den här vintern till varmare breddgrader, men det är något speciellt med den svenska värmen. Den första vårvärmen och de första värmande vårsolstrålarna. Vårkänslorna läggs som en osynlig mask över hela staden.

Mmm, fågelkvitter, smältande snö, tunnare jacka och vårblommor. Vårtecknen är många och är det inte så egentligen att de olika vårtecknen är lika subjektiva och personliga som vi människor är överlag. För vissa kanske det första vårregnet väcker vårkänslor medan andra väntar på den första promenaden utan mössa. Men för mig är den ultimata vårkänslan något helt annat – den första åkturen!

Jo, för visst är det härligt när snön smälter, men sedan tar det ju alltid en förbannad jäkla tid innan allt grus blivit bortsopat från stadens gator och torg. Och det är ju just detta som är kravet för att ”den första åkturen” ska kunna genomföras. Som ni kanske kan gissa med hjälp av bilden handlar det ju om årets första skateboard-tur. Själv har jag åkt bräda så ofta vädret tillåter i sommartid i fyra år sedan jag köpte min nuvarande oldschoolbräda i New York. Nej, men ärligt talat. Att cruisa fram på en schyst skateboard med öppen vårjacka och tunna tygskor, mer vårkänsla än så går det knappast att få.

Anledningen att jag valde just den brädan som är på bilden är att den är i formen väldigt lik just den jag har hemma. Sedan är i och för sig den här på bilden i vit hårdplast och inte i trä. En liten rolig anekdot som brädans givare, Sven Karlsson, berättade om vid inlämnandet var att man vid användning av den satte fast en hockeypuck bakom baktruckarna för att det skulle bildas svarta ”fartränder” då man bromsade med den. Kanske inte jättepopulärt för andra som ska använda vägen, jag kan tänka mig att det inte såg så snyggt ut efter femte rundan på samma ställe. Inte nog med att de inte är direkt ljudlösa.

Blommor som ser ut att slå ut för tidigt, en brungrön sörja på marken som sticker fram under snön och människor som vi, som inte förstår att det ännu är lite för kallt för att sitta ute men gör det ändå. Det är mina första vårkänslor för mig, att kunna sitta i en sol som värmer, med långkalsonger på och självklart musik i öronen.

Personligen har jag en förkärlek för så kallad instrumental musik, inte klassisk utan helt enkelt otroligt smart musik. I den ingår ibland stråkinstrument ibland men även mycket annat som är mer tekniskt. Det här minimala instrumentet är en så kallad kvartfiol, en träfiol för barn. Det finns till och med ett snöre som man knyter runt kroppen för att inte det ej färdigvuxna, lite klumpiga barnet ska tappa den känsliga fiolen i marken.

Vi har alla hunnit klaga på vintern så här års, på snön, på isen och självklart på kylan. Därför framkallar vi vårkänslor så fort vi kan. Det är inte alls konstigt, man letar efter tecken på att det finns ett slut. Det gör att alla våra vårkänslor blir individuella och för mig är det verkligen att känna lite värme även fast man är utomhus och sen så klart musiken.

Våren är min absoluta favoritårstid. På våren är det inte för varmt och inte för kallt, solen värmer på utan att det blir jobbigt varmt samtidigt som det blåser svala vindar. Det är den perfekta årstiden för min klädsmak.

Stora dunjackor är inte min grej, och visst är det skönt med sommar och shorts men ibland känner jag mig för avklädd. På våren kan man dra på sig svarta nylonstrumpbyxor, ett långt linne och en snygg jeansjacka, utan att dö av kylan eller svettas ihjäl av värmen. Därför är vårjacks-jakten den roligaste jakten.

Efter att ha varit begravd i varma vinterkläder får man äntligen komma ut och känna sig lite snygg! Då blir man glad, och vårkänslorna fyller kroppen.

Förra året var jag ute efter en riktigt snygg trenchcoat, dock hittade jag ingen som föll mig i smaken. Men vad hittar jag på arkivet? En riktigt snygg, beige trenchcoat i beige med bruna knappar. Den är tillverkad 1960 och är hur snygg som helst. Precis en sådan hade jag inte haft något emot att glida runt på stan med idag.

Nu har redan halva mars gått och snart är våren här på riktigt. Jag kan inte riktigt förklara med ord hur mycket jag längtar till våren. Det är verkligen underbart när löven blir gröna på träden och ljuset kommer tillbaka.

Just nu längtar jag mest tills alla små fina tussilagos kommer fram. Jag brukar alltid försöka plocka några och sätta på köksbordet. Man skulle kunna lägga dem i en sådan här kopp som ni ser på bilden ovan. Det är en så kallad Tarerkopp. Den är gjord av aluminium och kommer från apoteket Fenix i Nyköping.

Vintern är för lång för att det ska vara okej. Speciellt den som har varit i år, för visst har den varit liteeee längre än alla andra? Kom igen, det är mitten av mars och det är snö kvar på marken.

Det finns ju nästan ingen bättre känsla än när man slipper ta på sig sin tjocka vinterjacka, vantarna och tjockstrumporna för att byta ut de emot en jeansjacka och nätta skor.

Det är förövrigt också det bästa med våren! Skor. Man kan ha vilka skor som helst för man behöver inte oroa sig för att halka hela tiden. Som dessa skor, dom är helt fantastiska, men eftersom våren inte riktigt är här än så är det bara till att vänta. Men nu är i alla fall våren här, snart!