Den här hatten är tillverkad av Dandy 1920. Det är en svartfilthatt av ylle och den har en rosett runt kullen. Den är ofodrad, så man blir nog kall om huvudet.

Hatten i sig är inte vad jag vill prata om. Vad jag vill prata om är vad den påminner mig om. Högern.

Visst så hade ju i princip alla hatt på den här tiden men jag kopplar lätt hatt, speciellt sådana här hattar eller liknande, till rika eller överklassen. Ska man vara helt ärlig så är det sällsynt med adel eller överklass i vänster (Olof Palme var t.ex. ett av de undantagen).

Senaste åren så har högern varit vid makten och det är folkpartiets stora kärlek Jan Björklund som varit skolminister. Jag tror inte att jag träffat någon som går i skolan som tycker att skolan har fungerat bra under den tiden han regerat.

Självklart är inte Björklund ansvarig för skolan som är kaos efter dessa år, men jag kommer fortfarande att skylla allt på Björklund då han är högsta hönset.

Jag vet att jag någonstans läste citat från åttonde klassare där de pratade om att de är extremt stressade och absolut INTE vill at fjärdeklassare (10-11 åringar) ska uppleva samma sak. Det i samband med när det var hetaste snacket om att fjärdeklasser, då kanske, skulle få betyg. Jag kan inte mer än instämma.

Precis som jag inte tror på att tvingad fysisk aktivitet hjälper någon eller motiverar någon, så tror jag inte heller att hårda betyg motiverar någon. Jag har inte satsat på högsta betyg då jag började med E-A betyg, för det är helt omöjlig att få A om man inte dedicerar sitt liv till ämnet. Inte ens i engelska, ett ämne jag är riktigt duktig i, så har jag fått högre än B.

Jag är trött på att människor som inte går eller jobbar inom skola tror sig veta bäst och vad som är bäst för oss så går i skolan. Visst Björklund gick i skolan någon gång, men det är annorlunda nu från då. Låt oss vara!

När jag gick i nian fick vi nya skolbänkar. Det var ingen som tyckte om dem. Visst, det gick att vinkla bänkskivan, men annars var det inte så mycket bra med dem. De rev sönder folks kläder, vi var många som gjorde illa tårna på dem, gångjärnen gick sönder och bänkarna vi hade innan var typ 76 gånger snyggare. Vi klagade. Vi skrev listor över vad som var fel med dem. Men ingenting hände. Nu efter att vi har slutat har jag faktiskt fått veta att de har köpt in nya bänkar… Fast de verkar ännu sämre… Skolan (Mikaeliskolan) är fett bra dock. Börja där vet jag. Om du är sju år. Inte för att jag tror att så många sjuåringar varken läser det här eller har speciellt mycket att bestämma när det gäller val av grundskola. Men, men… Detaljer.

Där har ni i alla fall ett exempel på skolpolitik på liten skala. Går vi sedan lite högre upp i ”skolpolitikens näringskedja” så har vi en grej som liknar vårt lilla problem med skolbänkarna. De liknar åtminstone varandra på så sätt att de som faktiskt blir påverkade av situationen ogillar den men har i princip ingenting att säga till om. Ni vet vart jag är på väg med det här, va?

Det stämmer, det nya(-ish) betygssystemet. Hörru, Jan Björklund, nu är det visserligen inte du som är utbildningsminister längre och jag vet inte om det var du eller någon annan som kläckte den där briljanta idén, *host, host*, men tack i alla fall! *Host, host*. Jag har personligen inte speciellt mycket att jämföra med eftersom jag aldrig fick betyg i det gamla systemet (vi började få betyg först i nian på min skola), men som jag har förstått det var det inte heller det bästa eller mest rättvisa, så det kanske var dags för en förändring. Dock hade det varit schysst om någon hade sagt till de som bestämde att det skulle vara en bra förändring. Mer press på eleverna! Mer pappersarbete åt lärarna! Hurra! Hurra! Hurra!

Det kanske inte var bättre förr, men skolbänkarna (och kanske betygssystemen) var i alla fall det.

Den här bänken har golvskydd i plast, krok för att hänga skolväskan på och en lackad träskiva till lock. Den skänktes till muséet av Västra skolan år 1997. Samma år som jag föddes.

Jag har ett lite kontroversiellt förslag. Det kanske kommer låta konstigt men mitt förslag är att politiker som fattar beslut om skolan kanske någon gång i framtiden skulle kunna lyssna på vad eleverna faktiskt tycker. Vi ungdomar är dem enda som vet hur det är att gå i skolan år 2015. Våra erfarenheter och kunskaper om den nya läroplanen och betygssystemet är unika och enormt värdefulla men trots det får vi, de riktiga experterna, inte vara med och bestämma om skolan. Det här är helt absurt! Tänk om vi skulle vägra att konsultera kärnkrafts forskare när vi fattar beslut om kärnkraft!

I de undersökningar som gjorts om elevers åsikter om betygsålder har resultatet varit tydligt. Elever vill inte ha betyg från årskurs 4, de flesta tycker att även årskurs 6 är för tidigt. Även lärare är rörande överens i denna fråga. Men trots detta fortsatte vår förra utbildningsminister att gapa om disciplin och betyg från tidigare åldrar. Samtidigt sitter Sveriges elever i sina klassrum och suckar åt alla missriktade satsningar. Stolarna på bilden har inte stått i några klassrum. De är tillverkade 1950 av NK:s Verkstäder i Nyköping. Stolarna är gjorda av mahogny och har skumgummi i sitts och rygg. Designern heter Kerstin Hörlin-Holmquist.

Ett av de största problemen med svenska skolan är de många reformer som genomförts. Sverige är ett av de länder i världen som genomfört absolut flest skolreformer. Kommunalisering,  byte av åldersindelning, läroplaner och betygssystem, lärarna och eleverna har knappt hunnit lära sig det nya systemet innan det kastas ut genom fönstret och nästa ska börja användas.

Bara för att du har gått i skolan en gång i tiden betyder det inte att du vet någonting om skolan idag. Sen de flesta föräldrar själva gick i skolan har både läroplan och betygssystem hunnit bytas några gånger. Kunskap om skolan är en färskvara! Därför måste vi ta tillvara på elevernas åsikter om skolan, de enda riktiga experterna.

Herdarnas syn. Originalmålningen gjordes av Julius Kronberg men det här är bara en skolplansch från 1800-talet. Tråkigt men sant. Den är vacker och välgjord dock. Precis som det mesta inom religionens värld. Det är väl tron som gör det. Tro är porten till skönhet. Om man inte blir tillsagd att tro såklart. Det var nämligen det som hände i skolan.  Någon trodde på något, någon annan ville ha makt och helt plötsligt skulle alla barn lära sig att tro på Gud. Jag skulle vilja påstå att det är en förolämpning mot människor som faktiskt är kristna.

Det var inte för länge sen som vi hade religionsbaserad skola i Sverige. Vi fick sjunga psalmer på morgonsamlingen och lära oss om frälsaren och synderna. Inför maten var det bordsbön och på söndagar så var det gudstjänst.

Idag, några årtionden senare är vi fria att tro vad vi vill i skolan. Och det här inte enda som har förbättrats. Det var inte länge sen som man agade barn i skolan. Idag får vi gratis undervisning och mat. Vi får stöd med ämnen som vi har svårt för och lärarna bestämmer bara det mest nödvändiga.  Så är det faktiskt. Det finns många klagomål på skolan men det är viktigt att vi inte glömmer det som har förbättrats. Det är viktigt att vi inte glömmer att vi får tro vad vi vill, för tro är porten till skönhet.