Godsaker behöver inte vara något man äter. Jag ser ibland prydnader som små godsaker.

Jag hittade en Elefant skuren i ett trästycke. Enligt en etikett anges att elefanten är tillverkat av en enda sammanhängande björkbit och är därigenom mycket starkare än alla andra förekommande leksaker på marknaden. Den är tillverkad år 1910.

Tillverkaren är Berglinds Leksaksfabrik som sålde leksaksdjur av trä över hela landet. Berglinds Leksaksfabrik var belägen nedanför Storhusfallet.

Det som överraskar mig mest är att denna träelefant ser mer ut som en modern prydnad än en leksak.

Alla älskar vi goda saker, sånt som chips, godis eller läsk. Kan någon av er föreställa er de tiderna då choklad endast var för överklassen? Eller när socker kostade mer än en månadslön? Visst känns det konstigt? (Visst, man hade honung, men det är inte riiiiktigt samma sak!).

Bästa platsen att äta godsaker på är ju såklart soffan! Framför en schysst film eller ett dåligt tv-program. Därför borde man nog tillämpa Svensson-situpen när du käkar chips i soffan. Sätt skålen med chips på soffbordet, så måste du sträcka dig varje gång du ska åt godsakerna! Simsalabim, träning och njutning i ett.



I en sån här soffa kan du sitta och äta godsaker! Eller nej, det kan du faktiskt inte, för den befinner sig på Sörmlands museums föremålsarkiv, och det skulle förvåna mig om du också råkade befinna dig där.

Tyvärr finns det inte mycket fakta om detta skåp. Det är enligt beskrivningen ett hörnskåp med en tresidig fasad och en dörr. Och så har den även lite blommor målat på sig.

Det är lite synd när det inte finns så mycket fakta om vissa föremål. Jag skulle vilja veta mer om vart saker kommer ifrån, vad dom hade för funktion där och hur dess ägare var. Det är nog lite mycket att begära att låta någon stackare sitta och ta reda på allt det där men det skulle vara intressant.

Synd att inte alla saker i världen har en hjärna, eller åtminstone ett minne, så det skulle kunna föra vidare allt det varit med om. För det finns säkert prylar som varit med om mer än vad en del människor har varit.

I alla fall, godsaker var det ja! Jag tänkte direkt på mig själv, inte för att jag är en godsak, utan för att jag ständigt är på jakt efter godsaker. Jag kollar skafferiet minst 2 gånger i timmen hemma efter något att tugga på, även fast jag vet att det inte har tillkommit någonting.

Lite tragiskt kanske, men vad ska man annars göra när det är för kallt och mörkt för att gå ut?

När jag hör ”godsaker” börjar jag genast tänka på fika. ”Gå och fika” är något som jag och mina vänner gör ofta, åtminstone ett par gånger i veckan. Det är så mysigt att fika, speciellt nu på hösten.

Förr var det vanligt med kafferep, speciellt ute på landet. Där serverade man hembakta kakor, minst fyra fem sorter. Det var viktigt att det skulle vara fint dukat med bästa servisen och kakor på silverfat (kanske inte alltid äkta silver). Fatet på bilden är ett så kallat uppläggningsfat och är gjort av nickelkrom.



Kafferepet med fikastunden var en viktig socialaktivitet förr i tiden, precis som det är viktigt för mig och mina vänner att träffas över en fika idag.

Sockersug är farligt. Både fysiskt och ekonomiskt. Jag kan inte räkna gångerna jag brutit mot godisförbud för att jag inte kan stå emot frestelsen. Och blir det en dålig vana är inte 7,90 per hekto för lösgodis inte så superbilligt längre.

Lösgodis, choklad, läsk, glass. Även ketchup, yoghurt och smör. Alltså nästan allt vi stoppar i oss dagligen innehåller socker eller annat sötningsmedel. Farligt alltså. Men så har jag även hört att sockersuget samt sockerkicken är bluff. Att det är beroendet och förväntningarna som skapar suget istället för själva sockret. Men hur kan då en fyraåring få en sockerkick första gången han äter godis?



På bilden syns en sockertopp. Alltså en bit med packat socker som man senare skär upp i små sockerbitar som man senare kan använda i kaffet om man så gillar. Själv tycker jag kaffe endast skulle vara värt att dricka om det vore halvt dränkt i både socker och mjölk.

I söndags tittade jag på 3 olika tv-program som handlar om vikt. Jag tycker att det är kul att de lägger programmen på just söndagar, eftersom det är dagen efter fredag och lördag då man oftast unnat sig lite extra godsaker.

Att placera dessa program på en söndag (då man oftast inte har något annat för sig än att titta på tv) är bara kul, för tänk vilka skuldkänslor man får när man suttit kvällen innan framför en rulle och smällt i sig en påse chips. Och dagen efter har vi Anna Anka på skärmen skrikandes att man är lat och fet.

Men godsaker, det ska man verkligen unna sig! I mitt tidigare inlägg skrev jag om godis, vilket är en riktig godsak. Och varför finns det godis över huvud taget om man inte ska unna sig det? Va?

Men eftersom alla gillar godsaker, eller ja de flesta iallafall, så tycker folk som säljer godis att det är kul att sätta högt pris på godis. Det är faktiskt riktigt frustrerande för en godisälskare som jag. Så varje gång jag ska unna mig en godispåse måste jag väga den cirka 50 gånger så att jag inte riskerar att äta upp alla mina pengar. Det är också mycket frustrerande. Man kanske ska tänka på vad Anna Anka säger ändå.

Hur mycket godsaker eller bara goda saker kan man inte få ner i den här korgen? Perfekt för en solig i dag i juli, kanske med baguetter, kaffe och kakor.

Korgen är faktiskt i trä och när jag fick syn på den låg däri garnnystan, men min tanke gick direkt till rödrutiga filtar. Det jobbigaste med picknickkorgar är i och för sig att när all mat och fika ligger i, så får inte filten plats och måste rullas ihop och bäras under armen. Men det är det värt, för annars sätter man sig antagligen mitt i en myrstack.

Jag får fram en bild av långa vita klänningar, stora solhattar och artighetsfraser. En picknick var ett tillfälle att visa upp sig och sin fina familj på. Men idag har vi picknick för godsakernas skull (och sällskapet)!