Jag äger ingen riktig garderob. Jag knölar ner mina kläder i små byråer där de egentligen inte får plats. Nu när jag tänker på förvaring av kläder får jag total ångest, jag har nämligen ett litet problem som börjar bli frustrerande.

Att fylla en garderob har jag inga problem att göra. Men ändå känns det som att jag aldrig har några kläder som jag trivs i. Det slutar med att jag har samma jeans och samma tröja på mig varje dag ändå, hur mycket kläder jag än äger. Den enda fördelen med detta är att man slipper ha beslutsångest på morgonkvisten när man ska klä på sig.

Och på tala om beslutsångest. Studenten närmar sig som alla vet, men vad som också närmar sig är studentbalen. Det var grymt jobbigt att välja balklänning, speciellt när jag skulle få en uppsydd och inte kunde prova den innan. Men nu, nu har jag min balklänning hängandes på väggen i mitt rum. Och hade jag haft en garderob, då skulle den säkert ha hängt där.



Min balklänning är visserligen röd, men den här klänningen har också en mycket fin färg. Den är av blått och svart siden och är tillverkad 1860! det är för 151 år sedan! Vilken lycklig människa jag skulle ha varit om jag var den som fick bära den.

Ger man sig in i min garderob märker man genast ett mönster, svart. Jag har en förkärlek till speciellt svarta jeans, har närmare bestämt 3 par likadana. Jag sliter dem med hälsan så att säga, till de inte går att använda längre. Visst har jag ett par färgklickar här och var i form av diverse t-shirtar men de är bara för galna dagar.

Här har vi ett par blå Levis-jeans i bomullsdenim från 1995! De här är fransade och har gula sömmar, allt för modet. Idag finns det tusentals varianter att välja på när man ska köpa jeans. När jeans kom igång fanns det en! Jeansen köptes först av dem som ville starka byxor som inte gick sönder, riktiga arbetare. Idag används själva materialet till mycket annat också. Kjolar, jeansjackor och så vidare.

Jeans har haft många olika uttryck, som när det var populärt med stentvättade jeans. Fabrikerna tog helt nya byxor, slängde in dem i en tvättmaskin tillsammans med stenar och framkallade på det sättet de populära slitningarna. Frågan är varför konsumenterna betalade för redan slitna och trasiga jeans?

Allt har med mode att göra. Jag själv är inget undantag, längst in i garderoben gömmer sig säkert ett par stentvättade blåjeans. När jag var liten var jeans min värsta fiende, jag tyckte att det var obekvämt och fult, det och manchesterbyxor.

Nu när jag har blivit gammal och vis förstår jag det fina i att ha ett par favoritbyxor. Jag har nog aldrig känt mig så knuten till ett klädesplagg. Kanske de gula stövlarna jag hade när jag var i mina småbarnsår, eller nej de kommer inte ens i närheten.

För cirka ett år sedan fick jag för mig att köpa en hatt. Jag hade aldrig tidigare ägt en hatt och tänkte att det skulle vara roligt att ha en. Nu, ett år senare ligger hatten längst in i min garderob, helt oanvänd. Jag var nog ingen hatt-människa i alla fall.

Men det är inte bara den där hatten som jag köpt och aldrig mer använt, utan det finns ytterligare några klädesplagg längst in i garderoben som väntar på att få se dagens ljus. Man borde verkligen inte köpa något om man inte är helt säker på att man vill ha det.

Hatten på bilden är en svart chapeau-claque, även kallat cylinderhatt av sidenrips. Den är kantad med svart sidenripsband. Cylinderhattar användes främst under 1800-talet och tidigt 1900-tal.