De flesta håller helt med om man säger att ungdomar har förändrats, som de alltid gjort. Men att de fungerar på annat sätt nu istället för kanske 10 eller 50 år sedan tror jag inte så mycket på. Om en överblick görs så kan det se ut så, att vi ungdomar inte alls lever som dem innan oss, på grund av de grejer vi använder oss av och sysslar med nu och inte då.

Känt bland alla är pratet om hur det sociala livet har förvärrats med tiden hos ungdomar, och om hur det finns de som säger motsatsen och framhäver t.ex. Facebook som något gynnande.

Vad jag tror är att knappt något har förändrats. Vi väljer vad som passar bäst för att kommunicera med varandra, vilket så klart ändras, men behoven förblir de samma. Liksom förut finns det även nu olika typer av tonårsgäng varav vissa flyttat till internet istället för att alltid hänga vid en trottoarkant.

Trevligt hade grabbarna, från bilden, utanför Folkets Hus i Oxelösund och trevligt har vi nu, kanske på samma ställe eller digitalt. Någon annan skillnad finns ej, behovet av att umgås har alltid funnits och vi fortsätter att prata om samma typ av saker.

När det här inlägget publiceras har jag hunnit fylla nitton år.

Ja, ni läste rätt nitton.

Det här är alltså mitt sista år som tonåring, och om jag har ångest över det.

För det är något läskigt med det där, med att sluta ha den där tryggheten av ett –ton på slutet. Att helt plötsligt bli tjugo, en ensam liten tjuga. Ändelsen har väl egentligen bara ett symboliskt värde, slutet på en era skulle man kunna säga, men på något sätt skulle det vara skönt att fylla tjugoton istället för tjugo – hur ful åldern än kan låta när man så väl läser som nämner den.

Nuförtiden, med längre studietider än förr i tiden, så innebär åldern tjugo att man inte längre är tonåring; men det innebär inte att man inte längre är ungdom! Man kan åka på ungdomsbiljett på SJs tåg till dess att man fyller 25 år, i Sörmland får barn och ungdomar fri tandvård till dess att de fyller 21 år och SAS erbjuder flygresor till ungdomspris för dem under 26 år. Så ingen idé att få panik över övergångsåldern 20, eller hur?

Jag kommer nog alltid tycka att det här med att växa upp är lite småläskigt, man känner sig så trygg där man befinner sig för stunden – vet att man någon gång i framtiden kommer tänka tanken jag önskar jag var ung igen – och tiden bara rusar fram. Likt en motorcykeltävling, faktiskt. Det går riktigt fort, man tävlar med så väl sig själv som med andra och det gäller att akta sig i kurvorna, för annars kan det gå illa. På bilden ser ni just en motorcykeltävling, från 1962, där det inte gått speciellt bra för en förare – och nu gäller det för dem andra att inte bli neddragna i den omkullfallna förarens röra dem också.

I albumet för motorcykeltävlingen 1962 på Sörmlands Museums Flickr-sida kan ni även se bilder på hur fartfyllt och härligt livet också kan vara ibland. Dit kommer ni genom att klicka här.

Dessa fyra ungdomar poserar leende för kameran framför Brandenburger Tor i ett soligt Berlin. De ska se på sommarolympiaden och passar på att besöka stadens alla sevärdheter. De är alla glada och har en framtidstro som bara ungdomen kan ju upphov till. För så är det: som barn vet man för lite – och som vuxen kanske för mycket.

Ungdomen är den där gyllene tiden då drömmande och erfarenhet inte kolliderar med varandra med kraften av meteoriten som dödade dinosaurierna. Alla dinosaurier vandrade vårdslöst runt utan tanke på att framtiden skulle kunna involvera en sådan katastrof. Sedan avsattes de från sin tron, de föll av sin höga häst, och dog ut. Kvar blev däggdjuren som aldrig växte sig lika stora, som aldrig försökte nå samma höjder som dinosaurierna hade.

De fyra ungdomarna på bilden hade drömmar och de såg antagligen ljust på dem. De hade ju dessutom världens dödligaste krig bakom sig. Världen hade rest sig ur askan och visat sig vackrare än någonsin tidigare. Se bara på Brandenburger Tor; de kejserliga kolonnerna, det majestätiska fyrspannet som vilar på toppen och de svajande banderollerna. Inte trodde dessa ungdomar att världens största tragedi bara var några år fram i tiden.

De svajande banderollerna prydda med svastikan sänker ett mörker över denna annars ljusa bild. Ungdomarna visste kanske vilka Nazisterna var, men hursomhelst hade de inte ännu förtjänat sitt nutida rykte. Men deras utpekande av judarna som pestspridare hade pågått i flera år vid det här laget. Ungdomens naivitet och blinda framtidstro förblindade ungdomarna.

Å andra sidan, många ungdomar gjorde och gör fortfarande motstånd mot nazismen. Äldre fann sig lättare i den rådande situationen medan ungdomar, kanske på grund av deras naivitet och blinda framtidstro, sade emot.

Ungdomen kan kritiseras, och ibland med rätta. Men om man tänker tillbaka på historien, skulle utvecklingen ha skett som den skett om det inte vore för ungdomens arrogans? Den där känslan av att man är av största vikt och att man inte bara kan påverka, utan helt förändra ting i en viss riktning – är inte den känslan faktiskt av allra största vikt? Hur skulle ett samhälle med endast trygga, erfarna och av livet lärda vuxna se ut?

Om man tänker till en minut eller två, så gud vad ungdomen har förändrats om man jämför med dåtiden och nutiden. När jag såg denna bild började jag fundera på detta. Då var man mycket mer hemma med familjen, hade väldigt få leksaker och var mycket mer kreativa angående fritiden. Då var man ute men kompisarna, lekte kurragömma eller spelade bollspel. Det var mer gemenskap förr, man hade inte så mycket till val eftersom det faktiskt inte fann så mycket mer att göra än leka med fantasin.

Nu, nu finns det miljoner olika leksaker man kan leka med. Barn har högar, lådor fulla med meningslösa leksaker som man endast leker med i någon månad innan man tröttnar och vill ha den nyaste leksaken igen. Man är väl fortfarande ute och spelar boll om somrarnas med sina kompisar men inte alls samma fantasi som förr. Nu finns tv-spel, som till och med små, små barn sitter och spelar. Man sitter hellre inne framför ett dataspel eller ett tv-spel än går ut och hittar på en ny lek som man kan utöka och sprida vidare.

Ungdomen har verkligen förändrats och jag kan inte riktigt bestämma mig om det är till det bättre eller sämre, på ett sätt är det extremt häftigt hur mycket som utvecklats. Men å andra sidan är det inte så kul att minnas tillbaka att man endast suttit framför datorn hela sin uppväxt utan att vara ute och hittat på äventyr. En liten tankeställare sådär.

En gång i tiden fanns det inga ungdomar. Det låter konstigt med det är faktiskt sant. Förr i tiden gick man från att vara barn till att bli vuxen. När du var ett barn skulle du leka och prata som ett barn, sen när du blev lite äldre, när du var klar med skolan eller hade konfermerat dig var du plötsligt vuxen och då skulle du arbeta och socialisera som en vuxen. Du hade även rätten att bestämma som en vuxen. Sen hände det något. Ekonomin i Sverige blomstrade och familjer hade råd att låta sina barn vidare utbilda sig. På det här sättet skapades en helt ny samhällsgrupp, ungdomarna. Men hur skulle samhället förhålla sig till den här nya gruppen? Vilka rättigheter ska dom ha och hur mycket ska dom få bestämma?

Under 50-talet började den nya gruppen att skapa sig en egen kultur med egna kläder, nöjen och så klart den förbjudna rock´n´roll musiken.  Den nya kulturen gav en identitet till ungdomarna. Vissa var livrädda för den här förändringen och den nya samhällsgruppen. ”Ungdomsproblem” var ett begrepp som användes när man talade om ungdomar. Det finns ett otroligt roande klipp på svts öppna arkiv som beskriver allmänhetens attityd till ungdomar när gruppen skapades. http://www.svtplay.se/klipp/158699/ungdomsklubb-pa-soder

Bilden är tagen av Ivar Schnell vid stora torget i Nyköping på 40-talet. Detta innebär att dessa barn antagligen var ungdomar när ungdomskulturen började formas i Sverige. Kanske hade de bytt ut scoutmärkena mot skinjackor och Elvis skivor några år senare.

Temat ”ungdom” ligger mig varmt om hjärtat, inte bara för att jag är en så kallad ungdom utan även för att jag aktivt jobbar med att ge ungdomar mer inflytande i samhället på olika sätt. För även om ungdomskulturen så klart förändras, ( i mitt hem lyssnar exempelvis min pappa mer på rock än vad jag gör ) så kan livet som ung idag vara ganska likt livet som ung för 60 år sedan. Frågan om vilka rättigheter och hur mycket makt unga ska ha är lika aktuell i dagens Sverige där åldersgränser och inte minst rösträttsåldern ständigt diskuteras.