Innan jag börjar skriva det här inlägget vill jag bara klargöra att det inte handlar om något "åh vad gulligt med två killar som gifter sig, så sött!" Tvärtom så är det absolut inget nedlåtande med den här texten.

Att äktenskap är gulligt är det inget tvivel om. Om de håller vill säga. Men hur gulligt är det egentligen att det så sent som 2009 blev lagligt för alla att gifta sig med den man älskar?

Vad är det egentligen som gör att många inte tycker att det är okej att gifta sig med den man älskar? Vad spelar det för roll vilket kön man har? Och hur fan kan det vara så att det bara är trettio år sen homosexualitet klassades som en sjukdom?

I alla fall så blev jag väldigt glad när jag såg den här fina tårtdekorationen. För det är faktiskt lika självklart att en man och en man ska få gifta sig med varandra, som det är att ha tårtdekorationer på bröllopstårtan.

Även om utvecklingen för homosexuellas rättigheter har gått alldeles för långsamt, så är det i alla fall riktigt bra att det äntligen har blivit okej att gifta sig. Oavsett vilket kön den du älskar har.

Vare inte så att gud älskade alla nyss?

Tänk dig en kopia av dig själv, fast i litet format. Vore inte det gulligt? Och nej, det är inte mini me från Austin Power filmerna jag menar.

Jag har varken viljan eller känner mig mogen för att få en liten kopia av mig. Men det är kul att leka med tanken! Det är lustigt att föreställa sig hur man skulle bete sig som en pappa. Det känns så otroligt långt bort.

Men bebisar är fortfarande mysiga. Och fatta att få se en kopia av sig själv växa, lära och mogna. Kanske blir kopian mindre lik dig med åren eller tvärtom. Ja, det är kul att spekulera om framtiden.



På bilden ”står” Max med en fin barnvagn. Han ser rutinerad och nöjd ut. Men man får ju inte glömma att det måste bytas blöjor också…

Smågulligt

En definition, alltså en personlig åsikt. Och när det gäller gulliga saker tänker jag ganska direkt på små saker, alltså inte små i betydelse utan liksom små! Ta tillexempel Converseskor i vad som ser ut som storlek 20, även fast man sett typ 20 par bara måste man ta upp dem och titta närmare...



När det gäller musikinstrument vet jag väl inte om jag skulle säga gulligt rakt av, men det är något speciellt med musikinstrument i miniatyr. Jag som är väldigt musikintresserad har tillexempel tre stycken minigitarrer som är ungefär 30 cm höga hemma. Just därför stannade jag till när jag såg det här minipianot i Sörmlands museums samlingar på Raspen. Det är gjort av svart trä och skänktes till museet 1983 från Eskilstuna. Det har måtten 24,5x20,5x13,5 cm och har ett tonintervall mellan stora A till ettstrukna D.

Bebisar, kaniner, kattungar, you name it. Mycket kan vara gulligt, det beror ju lite på ens egen åsikt också. Jag till exempel tycker att råttor är extremt gulliga, men folk som till exempel min mor tycker de är vidriga.

Vi människor har en tendens att tycka små saker är gulliga, speciellt om de är luddiga eller något sådant, typ kaniner. Fånigt kanske? Jag vet inte. Kaniner är i allfall väldigt fula.



Som sagt, vi tycker att saker som är små är gulliga, och när jag såg den här lilla snurran som var cirka 1 x 1 cm stor så tyckte jag att den var riktigt gullig, för den är ju liten, eller hur?

Från John Lennon till Harry Potter. Från att ha varit en vanlig utsmyckning för en vänsteraktivist till att vara en av de största nördsymbolerna. De runda glasögonen har varit med om mycket, och jag måste erkänna att de är förbannat gulliga!


Kanske är det bara jag men det är något väldigt gulligt över nördar. Speciellt om de är nördiga inom något som är ganska småcoolt. Som John Lennon med sin musik, Quentin Tarantino med sitt filmskapande (inte för att han har runda glasögon, men fortfarande, ascool) och Harry Potter med magi liksom!

Det är bara lite synd att man inte ser dessa glasögon oftare i verkliga livet. Det skulle förgylla mina dagar lite grand.

Gulligt! Jag kan tänka mig det i flera sammanhang. ”åh vad gulligt, gulligt! (med en aning sarkasm), gulligt= mer som i schysst”. Men det jag kopplar gulligt till är ödmjukhet.



Statyn är en ung flicka vid namn Sigyn gestaltad i en ung kvinnas kropp.  Egentligen är det en giftskål hon räcker ut. Men jag tycker det mer ser ut som om hon skulle vilja dela med sig av något. Vilket tyder på ödmjukhet. 

Själva sagan om Sigyn är ifrån den nordiska mytologin. Lokes hustru Sigyn har samlat gift i en skål från den orm som hängts upp över den plats där gudarna fjättrat Loke. När Sigyn så småningom tömmer skålen faller giftet på Loke och rister sina bojor så hela jorden skakar.

Tillbaka till ödmjukhet, nu betydde statyn något helt annorlunda än vad jag vill att den ska betyda. Men för mig representerar den i alla fall att man delar med sig. Att man inte sparar på något som är ens eget för egeninnehavets skull.