Tidsoptimist. Alla som känner mig vet att det ordet stämmer in skrämmande bra på mig,

Jag är personen som oftast kommer lite för sent, dock aldrig i skolan, eftersom jag alltid tror att jag är snabbare än vad jag egentligen är. Våra liv är grymt tidsanpassade. "Mellan 12.00 och 12.40 ska ni ta er till skolan, äta lunch, och precis 12.40 börjar mattelektionen och då ska ni vara på plats."

Tid. Det viktigaste verktyget för att vårt moderna samhälle ska gå runt. Ofta finns det allt för lite av den och vi blir stressade och griniga. När vi har den i överskott blir vi sega och rastlösa. När vi har roligt går tiden fort, när vi har tråkigt kryper minuterna fram. Men som sagt, vi behöver den, utan den skulle förmodligen ingenting fungera.

Klockan på bilden hittade jag längst in i en byrå i Sörmlands museums prylarkiv Raspen. SML-numret, alltså det numret som används för att kunna ha allting sorterat, ligger på 117, alltså väldigt lågt. Det vanliga är att de föremål vi skriver ligger runt 30 000. Det betyder förmodligen att den här klockan var det 117:e föremålet som lades in på Raspen och den är alltså väldigt gammal.