Nej, jag tycker inte att symaskinen på bilden i sig är speciellt värdefull.

Men något annat som betyder så otroligt mycket och är väldigt värdefullt är minnen. Från symaskin till minnen, spännande övergång, men nu ska ni få höra.

En nästan exakt likadan symaskin som denna fanns i min mormors och morfars sommarstuga. Själva stugan var ganska risig och sunkig, men det var känslan och lukterna som gjorde det omöjligt att ogilla att vara där.

Vad jag kommer ihåg starkast från stugan är just symaskinen och en gobeläng med en massa färgglada färger. Om du kollar under själva symaskinen sitter själva plattan du ska trampa på för att få nålen att sy, ingen elektronik här inte.

Den plattan har jag ett minne av att jag och min tvilling, Oscar, brukade sitta på och låtsas att det var en brandbil vi satt i. När det vickade fram och tillbaka styrde man bilen åt antingen höger och vänster. Jag har ett svagt minne av att mormor inte gillade att vi gjorde så eftersom hon var rädd om symaskinen.

Detta är ett av de ända minnen jag har kvar från henne, just därför betyder det enorm mycket för mig.