En livsstil och ett uttryckssätt



Ur "Befriaren Döden"


Vårt lif på jorden är så kort,
likt blomman snart vi vissna bort.
Vårt öga sluts av dödens hand,
vår själ förs till ett bättre land.

O, rädes du för denna död,
som dock befriar dig från sorg & nöd.
Och fören dig från tåredalen,
upp till Gud i höjdesalen.

O, denna död är ljuf & blid,
som slutar denna prövotid.
Och öppnar dörren till den härlighet,
som du, o Gud, beredt af evighet.

Detta är tre av sex stycken verser ur en dikt som är skriven av Gwendolen Fleetwood som levde mellan 1888 och 1977. Dikten är skriven 7 och 8 juli 1905 och fanns i en bok som innehöll flera av hennes opublicerade verk. Poesi är ju ett uttryckssätt som människan använt av sig sen en väldigt lång tid tillbaka, både skriftligt och via sång.


För egentligen är ju sångtexter också en sorts poesi, eller det är ju självklart beroende på vilken låttext man väljer. Jag tänker på en underbar tonsättare och låtskrivare vid namn Lars Winnerbäck som ofta ger sina låttexter ett poetiskt inslag. Här under är ett citat ur andra versen ur låten "Dom tomma stegen".  Som av en händelse också handlar om död.


Jag såg en man ligga och dö på en bänk en natt,

det var inte mycket att göra.

Hans vän sa: Jesus tar hand om dig nu,

men han kunde varken se eller höra.

Månen blänkte i fjärden,

nordens renaste vatten.

Man la en filt över kroppen,

sen gick vi sakta hemåt i natten.

Åter till poesin, ja... som av alla sorters konst finns det ju både bra och dåliga former. Men vad folk ändå säger om poesi kommer jag alltid att tycka att det är ett väldigt fint sätt att uttrycka sig på, även om just jag har väldigt svårt att själv skriva poesi. Och som avslutning på detta blogginlägg så hade jag tänkt skriva det sista stycket i Gwendolens dikt om döden.

När så ditt timglas rinner ut,
och nådetiden lider mot sitt slut.
Så frukta icke, utan gläds & vet,
att du går in uti Guds salighet.

Jag är ingen person som brukar läsa poesi och tror egentligen inte på Gud på något sätt. Men ändå tycker jag att den här dikten är väldigt fin.


Max af Klercker



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:

Kommentar: