Det är tjugohundranio och att skicka pappersbrev hör inte till vanligheten. För att kommunicera används istället e-mail och annan modern teknik. Så hur viktig känns en brevpressare i dagens högteknologiska samhälle?

Inte alls viktig faktiskt. Näst intill tråkig och onödig. Personen som har använt den här brevpressen heter Nils Lindelöf. Det är även han som lämnat in föremålet till Sörmlands Museums samling.

Jag har suttit och småskrattat lite för mig själv. Jag har skrattat åt brevpressen. Den kan vara ganska cool, i alla fall första gången man ser den. Den är ju gjord av glas och man frågar sig själv; Hur fan har de fått in den där blomman? Brevpressen är gjord 1987 så svaret kan inte vara allt för komplicerat.

Efter att ha kollat på brevpressen ungefär tre gånger så erkände jag för mig själv hur ful den var. Den ger en känsla av ålderdom, den negativa sidan av ålderdom alltså.

Medan jag satt, småskrattandes, i mitt rum och skrev detta inlägg så blev jag tagen på bar gärning. För när jag började kolla runt lite bland mina egna prylar så fick jag syn på ett föremål som jag inte lagt märke till tidigare. En fin liten färgglad glasboll. Efter en närmare titt på föremålet insåg jag att jag själv var ägare till en brevpress. Den stod prydligt placerad på ena fönsterbrädan. Pinsamt.