Jag tror på att varje tid har sin egen slags fest. Eller jag kanske snarare hoppas.

Jag vill verkligen tro att varje fest på 60-talet var en Andy Warhol-osande parad av vackra människor, grafiska mönster, stora örhängen och röda cocktails.

Att varje party på 70-talet innehöll minst en silverglittrande discoklänning och att fest på 20-talet var synonymt med att dansa charleston, i knälånga klänningar som snurrade tills fötterna blödde. 
 
Jag vet att det inte är så här, men man kan ju alltid få leva på hoppet. Men vad är egentligen vår tids mest typiska festgrej? Vi har inte de gigantiska örhängena eller de långa pärlhalsbanden, inga discoklänningar och inga heroinshots (hoppas jag i alla fall). Vad gör vi som lever på 2000-talet på våra fester egentligen?
 
Jag tror att svaret är ganska enkelt. Vi dricker. Gammal som tonåring, kvinna som man, det finns bara få människor som inte dricker när de är ute och festar. Vi dricker för att våga, för att glömma, för att förvandlas till en annan människa ett tag. Det är i alla fall vad jag tror.

Det allmänna supandet har funnits genom tiderna, men jag tror faktiskt att vi äntligen har lärt oss att hantera det. Nu kan jag ha fruktansvärt fel, jag spekulerar ganska fritt här, men har inte vår tids helgsupande äntligen kommit under kontroll? Jobbet, familjen, skolan och livet klaras av trots att baksmällan tränger på.
 
Det är i alla fall min uppfattning om vår tids drickande.

Klara Lindvall