Jag har svårt att peka ut enskilda höjdpunkter, istället för punkter pekar jag ut perioder. Nu tänkte jag berätta om min höjdperiod 2009.

Jag har sagt det förut men jag säger det igen; Sommaren är höjdpunkternas årstid. Hela sommaren är en stor nerförsbacke, allt känns så mycket lättare. Självklart så försvinner inte alla problem bara för att det blir sommar, men problemen känns mindre och mer lätthanterliga.

Denna sommar var definitivt höjdpunkten på året. Aldrig förr har en årstid bjudit på så mycket gott. Och nu, plötsligt, frågar museumdelen av min hjärna; Var somrarna lika viktiga för ungdomar som levde på 1850-talet? Efter några sekunders grubbel kan jag konstatera att svaret är Ja. Och det känns skönt att jag inte är ensam om att förälska mig i en årstid.