Jag kan tycka att förändringar är läskiga. Även om förändringen är ute efter att göra något fint, så vet man ändå inte hur slutresultatet blir.

Som till exempel franska revolutionen, det var ju en väldigt stor, snabb förändring. I denna förändring var det ju mycket hemskt som hände, folk blev dödade men det ledde ju ändå till något bra i slutändan. Demokratin föddes här kan man säga. Om man inte tänker på den demokrati som redan fanns på antiken. Och nu gör vi inte det.

En annan grej jag tänkte på är att det är ljust ute! Nu är klockan precis fyra på eftermiddagen, jag ligger fortfarande kvar i sängen och jag ser blå himmel utanför mitt fönster! Det är en väldigt fin förändring, och det blir bara bättre och bättre.

Men det jag försöker komma fram till med det här är att det faktiskt finns en förändring jag ser fram emot väldigt mycket, och det är studenten! Det kan också iochförsig gå rakt åt pipsvängen efter denna stora dag, men då har man i alla fall bara sig själv att skylla. Det är inte som när man bestämmer sig för att gå till en frisörsalong för att klippa till någon drastisk frisyr och det blir helt fel och man lackar ur på frisören. Efter studenten ligger hela världen framför ens fötter och man bestämmer själv vad man ska göra, fatta kul.