Efter denna något kraftfulla rubrik kanske ni kan förstå vad mitt inlägg på veckans tema "Myndig" kommer handla om. När mina kära kollegor (som är något mindre kära efter att de valde det här temat trots mina vilda protester) röstade ner mig angående temat så sköljde en våg av bitterhet över mig.
 
Jag ska efter sommaren börja trean på Mediekommunikation. Alla mina vänner fyller eller har redan fyllt 18 år inom närmsta framtid. Men inte jag. Jag fyller nämligen 17 år i sommar. Och ja, trots att jag vet mycket bättre så känns det som att jag aldrig kommer bli 18. Det är faktiskt ganska tråkigt att inte få följa med mina vänner på krogen eller få ta körkort eller få kontroll över min egen ekonomi eller få gifta mig (...kanske inte högsta prio dock).
 
Ja, det känns mesigt att klaga över. Men trots allt så önskar jag just nu att de här pillrena i den här burken som jag hittade i arkivet var någon slags magisk drog som skulle kunna få det här året tills jag blir vuxen att gå lite snabbare.