Jag kommer ihåg för en massa år sedan när jag tänkte på mig själv som 18åring, ja faktiskt just 18, detta eftersom det var då jag tyckte att man blir vuxen. I mina dåvarande tankar tänkte jag mig att jag skulle vara lång som ett hus, vara jättesmart och ha häftiga kläder. Och moppe, av någon anledning.

Nu blev det väl inte riktigt så. Istället blev man en lite mellanlång, småspinkig (inte jättetränad) snubbe som cyklar till skolan. Men egentligen, som jag ser det nu, bättre cykel än moppe. Men hellre bil än cykel!

För tio år sedan var moppen den obligatoriska vuxenaccessoaren, jag menar det var ju näst intill en motorcykel (något jag sedan länge velat kunna köra). Bil fanns inte riktigt i mina tankar då, men varför ha bil när man kan ha moppe? Vänder vi på frågan är jag säker på att nästan alla som läser det här kan svara: fart. Såklart!

Jag tror att bil då var mer förknippat med något som bara ens föräldrar körde. Och nu är det egentligen totalt omvänt. Moppen har en självutnämnd töntstämpel för den över femton, medan körkortet idag är något av det mest prestigefyllda att ha i plånboken som ung vuxen.

Visst, som 18åring får du både rösta och gå ut på krogen. Men just det där lilla plastkortet är något som verkligen projicerar vuxenpoäng så det bara stänker om det. För vem blir idag impad av en moped när man svänger upp på skolparkeringen med sin egen bil? Och när vi väl snackar bilar. En sådan bil som syns på bilden vore verkligen inte fel som första bil direkt. Riktigt häftig.