Jag har tänkt en del på begreppet "vuxenpoäng". Är det så att det krävs ett visst antal poäng för att man ska anses vuxen? Eller om man helt bara struntar i dessa poäng så slipper man bli vuxen?

Då skulle jag i alla fall lätt välja det senare alternativet. Det är faktiskt bara jobbigt att bli vuxen. Allt nytt ansvar med att behöva lägga upp egna budgetar, stressa med att få bra betyg i skolan så att man överhuvudtaget får ett stabilt jobb i framtiden och bara ta tag i sitt liv. När man tänker så skulle det vara mycket skönare att förlita sig på att föräldrarna fixar allting åt en medan man själv är ute och leker med pinnar i skogen.

Tyvärr är den bistra sanningen att man måste växa upp. Då är det lika bra att samla ihop vuxenpoängen så att man gör det ordentligt. Jag har till exempel börjat dricka kaffe, vilket jag hatade förut. Jag har alltid förknippat kaffe med vuxna, oftast lärare, och jag fattade inte varför alla drack det hela tiden, det smakade ju hemskt.

Nu fattar jag. Kaffe är inget man en dag bestämmer sig för att dricka på grund av att man känner sig vuxen. Det är snarare någonting man måste dricka för att orka med stressen och alla dessa uppgifter en vanlig vardag som vuxen innebär.