Skönhet? Skön-het. Skönhet. Jag tror faktiskt inte att man kan sätta ord på vad skönhet är. Det är en liksom egen tolkning och jag vet att det är något de flesta av oss strävar efter. Vi strävar efter skönhet för att bli lyckliga. Vi köper nya kläder, klipper oss och vi plastikopererar oss.  Många av oss vill leva upp till de skönhetsideal som finns i stort sett över allt, som jag personligen egentligen inte alls tycker ska förändra oss som personer, vilket de tyvärr gör. De sänker vårt självförtroende vilket i sin tur leder till att vi blir mer osäkra i oss själva.

Egentligen är inte jag rätt person att föreläsa om egoboosts och liknande, för jag personligen har en helt annan etik än moral när det gäller detta. Jag tycker man ska vara nöjd med sig själv som man är och att man inte ska följa en massa ”råd och tips” som förändrar oss, samtidigt som jag skulle vilja ändra en hel del med mig själv.

I alla fall, hur mycket vi än ändrar på oss så tycker jag att vi aldrig kommer vara finare eller lyckligare än den dagen då vi faktiskt gifter oss. Inte för att jag gift mig, men när man ser bröllop och hur lyckliga och fina paren är så kan jag inte sluta le och jag bara längtar tills jag själv står där framför altaret en dag.

Så därför har jag valt att representera dagens tema med denna handsydda bomullsbrudklänning i vit moiré från 1800-talet som köptes av drottning Josephine och har gått i arv. Och guys, vi är alla fina precis som vi är.