Julkalender: inte något minnesvärt
Julkalendrar är något som kommer varje år på TV eller radio, från första december till den tjugofjärde. En tradition i Sverige som många barn och vuxna ser fram emot. Av någon anledning har jag aldrig varit en utav dem. Min åsikt om dessa julkalendrar är att de är knasiga och inte så spännande, jag blir lätt uttråkad för att jag gillade mer barnprogram såsom Digimon - digitala monster.
Dock fanns det en julkalender som jag minns specifikt, bland annat för att denna julkalender härstammar från en bokserie jag läste när jag var liten och var mycket intresserad av, denna julkalender gick på SVT år 2006. Lasse-Majas detektivbyrå hette bokserien och julkalendern. Bokserien handlade precis som julkalendern om olika mysterier varje gång, som två barn löste. Denna julkalender var spännande, mystisk och sedan var Amy Diamond med i ett avsnitt som en isprinsessa vilket var ett roligt tillskott då man fick se en utav sina forna idoler i en serie man gillade. En annan anledning till att jag minns just denna serie så väl var för att min mellanstadielärare intresserade sig för just denna serie och vi tittade på alla avsnitt i skolan.
TV-serier där man i slutet av avsnittet lämnas med otrolig nyfikenhet är de bästa serierna då man nästan inte kan vänta tills nästa avsnitt för att man så gärna vill veta vad som ska hända härnäst. Att åskådaren inte heller ges svaret om vem brottslingen är ger åskådaren att också vara med och lösa problemet, man lägger själv ihop ledtrådarna och ibland lyckas man lösa det! Detta är vad som gör mysterier så otroligt underhållande att titta på, man vill bara ha mer och mer...
Det ni ser på bilden är ett slags förstoringsglas men klassas som glasögon. Det var Klara Broberg som gav detta förstoringsglas till Sörmlands Museum. Typiskt föremål för detektiver som Lasse och Maja!