Vinter: Inte så kul som i Saltkråkan



Jag har aldrig varit mycket av en skidåkare. Den ända gången jag på rak arm kan komma på att jag ens har åkt skidor var i den pyttelilla backen bakom huset där pappa bodde när jag inte var mer än 6 - 7 år. Jag kommer i allafall ihåg att jag snabbt gav upp efter att jag ramlat ett antal gånger på väg ned för den några meter långa backen. Och efter det har jag hållit mig till pulka, stjärtlapp och bob.

Något som jag dock sällan gör är att åka kälke och jag valde precis en sådan till veckans tema. Det är en fin barnkälke utav trä och metall och klädd i röd plysch. Just den här typen av kälke tillverkades mellan 1880 och 1910 och gavs till museet av Fru Nan Sandahl.

Jag minns när jag redan som väldigt liten tittade på Saltkråkan och såg när de med sina kälkar och sparkar åkte över både snö och is. Jag fick lust att själv pröva på det, för de såg ju så roligt ut! Men det var inte förrän jag var lite äldre som jag fick prova på att åka spark över en frusen sjö och jag måste erkänna att det faktiskt inte var så kul som jag väntat mig. Men nu har jag ju i alla fall gjort det, och jag kan återigen hålla mig till pulka, stjärtlapp och bob.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:

Kommentar: