En vanlig morgon för Lina Westlund:

Väckarklockan börjar pipa ungefär en timme innan jag ska sitta färdig i bilen för att bege mig till skolan eller cykla iväg till jobbet.

Jag drömmer bort ljudet ett tag men väcks sedan ur min sköna dvala och slår trött om alarmet till snooze. Så fortsätter det fem minuters skön törnrosasömn, pip pip, pip pip, PIP PIP!!!!! Snooze fem minuters sömn.

När det kanske är en halvtimma kvar (iblant tio minuter)  att gör alla morgonrutiner kravlar sig en trött Lina iväg till badrummet.

Tvättning, klädval, sminkning, kaffedrickande ska hinnas med och ingen tid finns.

Jag äter nästan alltid frukost i språng och sminkar mig i bilspegeln.

Varför tar tiden slut så fruktansvärt fort på morgonen?

Klockan, som jag tycker är ypperligt fin är tillverkad 1950 och användes för att dra upp Frida Eriksson på morgnarna.