Att hinna med. Hur många här i världen har inte problem med att hinna med och få tiden att räcka till? Jag går upp halv sju varje morgon, och 75 minuter senare sitter jag på bussen till skolan. Har svenska, matte, lunch och sedan mediekunskap och mediekommunikation. En typisk måndag.

Sedan kommer jag hem och helt plötsligt inser jag att jag har tusen saker att göra. ”Det var ju detdär matteprovet imorgon, och svenskatalet som ska finslipas. Visstja, måste illustrera den sista bilden i mediekommunikationen också som ska vara inne på onsdag. Så var det ju det här med att få in lite träning samt duscha. Och så måste jag ju blogga. Bloggar aldrig längre. Måste även fota så jag har något att visa mina läsare. Blöööh, bara att sätta igång.” När klockan slår nio har jag kanske hunnit illustrera den sista bilden, finslipat svenskatalet och duschat. Träningen, bloggen och matten fick ta smällen denna gång. Såhär ser det ut. Jag hinner aldrig med ALLT jag ska göra. Vissa dagar måste jag stanna i stan för ärenden och är hemma ännu senare, vilket leder till att knappt två punkter av sju blir gjorda.

Jag är så stressad hela tiden och hinner verkligen aldrig koppla av, och har därmed tvingat mig själv att andas ut klocka nio. Då kan jag lägga mig, kolla på tv och pusta ut. Jag måste ha den tiden för att hinna ikapp verkligheten. Jag hatar denna stress. Att aldrig hinna med det jag känner att jag måste, och därmed aldrig hinna med det jag VILL.

Snälla, någon, ge dygnet i alla fall 36 timmar? Så min väckarklocka, som denna med grå urtavla i plast som tillverkades under 1950-talet, kan ringa lite senare, så jag får lite mer sömn, och hinner med allt jag både måste och vill.