Sista dagen på jobbet.

Sista rektorstalet.

Sista omfamningen av klasskamrater,

sista ”Ha det bra!” till arbetskollegor.

När det sista är över, och rakt framför en finns:  Semestertider.

Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor.

Tiden då människor slänger papper och måsten ifrån sig.

Då de trånga dräkterna och kavajerna ryker och den vindlätta klänningen och dem fladdriga shortsen åker på.

Jag kan se Börje från hans egen butik med herrekipering, lättad och lycklig i en blommig hawaiiskjorta.

Eller Lars som skapat semesterskylten, tänk om datumet var hans sista arbetsdag och han sedan fick slänga penseln ifrån sig och rusa ut mot semestern.

Det är under denna tid, den ljuva sommaren, som människor verkligen blommar ut.

Går ifrån att vara små, ihopkurade, frusna vinterknoppar, till att magiskt fälla ut sina kronblad.

Svenska folket älskar sommar,

älskar semester.

Vi överlever vintern för att få bli fria en vacker dag,

och blomstertiden är den vackra dagen.