Det finns en hel del saker som ger mig vårkänslor. Att bara solen lyser så starkt, att all snö smälter bort och att fåglarna kvittar. Att det är ljusare längre på dagarna, att dem hemska kylan försvinner och att man kan gå mer och mer lättklädd.

Något av det värsta jag vet med vintern är att oavsett vilka skor jag lyckas köpa så slutar det alltid med att jag några gånger under årstiden kommer hem med dyngsura fötter, och vem gör egentligen inte det? Jag hatar känslan av att knalla runt i snö och veta att ”snart börjar det läcka in i skorna igen.”

Den härliga blomstrande våren för med sig en underbar lösning på detta blöta hemska problem. Snön smälter och man kan springa runt på både asfalt och gräs utan att ha våta strumpor när man kommer innanför dörren, och vilka skor om inte dessa damskor i svartskinn från 1960-talet talar bättre för min text?