Det är valet 2010 och jag är 16 år. I gymnasiet har jag bara gått en månad, men på den tiden har jag blivit politiskt övertygad.
Jag tar bara en lapp i skolvalet, den med texten Vänsterpartiet.

När valresultatet hade färdigställts fick jag en klump i magen, inte fyra år till tänkte jag.

I november samma år blev jag en del av Ung vänster, ett ungdomsparti som är i stark kontrast till regeringspartiet i många frågor och som står upp tydligt mot rasismen.
 Socialism och feminism blev ord som knöt an till mitt hjärta.

Busschaufförsmössan, som det tyvärr inte finns så mycket information om, får symbolisera alla de gånger jag har suttit på bussar och tåg på väg till något ung vänster arrangemang, tittat ut genom rutan och mimat med i orden:

”När jag ser dig ser jag eld i dig
Du som kan förändra allt
Du har idéer, planer tror allt går om man vill
Samlar, demonstrerar

Du som låser upp bojor för hur man borde va
Tänker framåt och tittar i jorden, välkomnar alla
Står på barrikaden, tvåtusentalssuffragett
Rosa Parks sa aldrig att det ska va lätt”

Säkert! – Riot

Jag läste ”Under rosa täcket” och tjatar fortfarande på om genusfrågor i skolan.
Detta är något  jag brinner för och det skapar en del i min politiska identitet.
För mig är det en självklarhet att vara feminist!